Vad har hänt?

– Europaparlamentet har enats i reformen av EUs jordbrukspolitik, CAP och EUs jordbruksministrar har antagit sin position. Därmed kan slutförhandlingarna av CAP-reformen inledas. Slutförhandlingarna blir förhoppningsvis klara under första halvåret 2021.

När ska de nya reglerna börja gälla?

– Det nya regelverket ska finnas på plats och börja gälla år 2023.

Vad tycker LRF om nya CAP-förslaget?

– Det finns både bra och mindre bra delar. Men i detta läge är det positivt att man har kommit fram i förhandlingarna. Ytterligare förseningar hade varit mycket negativt eftersom ovissheten skapar osäkerhet hos lantbruksföretagen och försvårar planeringen.

Vilken är den största frågan i nya CAP?

– Att den får en ännu grönare inriktning. En stor fråga är hur stor andel av CAP-medlen som ska utgöras av miljöåtgärder – framför allt hur mycket pengar som ska öronmärkas av den så kallade första pelaren av CAP. Dessa miljöåtgärder kallas ibland ”eco scheme”. Rådets kompromissbeslut blev en öronmärkning om minst 20 % medan Europaparlamentet kom överens om minst 30 %. Vilken nivå det blir avgörs i slutförhandlingarna.

Hur påverkas Sverige av öronmärkningen?

– Öronmärkningen på 20-30 % av pelare 1 innebär att i storleksordningen 1,5-2 miljarder kronor per år ska öronmärkas till miljöåtgärder. Det är viktigt att de åtgärder som Sverige väljer att införa ger en tydlig miljöeffekt samtidigt som de inte äventyrar lantbrukarnas produktionsmöjligheter. Den nationella livsmedelsstrategin som riksdagen antog 2017 innebär att produktionen i Sverige ska öka samtidigt som relevanta miljömål ska nås.

– Öronmärkning till miljöåtgärder finns också i CAPs andra pelare, det som idag kallas landsbygdsprogrammet. Här blir dock förändringarna i Sverige inte så stora eftersom vi redan idag uppfyller de procentsatser som föreslagits.

Varför är CAP en så viktig fråga?

–CAP-ersättningarna har stor betydelse för många lantbrukare i Sverige, inte minst ekonomiskt. Ungefär 15-20 procent av bruttointäkterna från lnatbruksföretagen kommer från ersättningarna för CAP och för många är det i slutändan de pengar man kan ta ut i lön. Men det varierar starkt med produktionsinriktning och var i landet företaget har sin verksamhet. Men CAP-ersättningarna har också stor effekt på hur lantbrukare bedriver sina företag, till exempel. genom de grundläggande villkor om miljö, djurhälsa och växtskydd som krävs att företagen uppfyller för att få full ersättning.

– Även för konsumenterna har CAP-ersättningarna betydelse eftersom lantbrukarna kompenseras för de låga livsmedelspriserna.

Varför reformeras CAP just nu?

– CAP reformeras i samband med EUs långtidsbudget, det vill säga vart sjunde år. Nästa reform av CAP kommer således troligen år 2028. Förhandlingarna om reformen har pågått i drygt 2,5 år. De nya reglerna ska träda i kraft år 2023.

Kommer budgeten öka eller minska?

– Budgeten minskar på EU-nivå, samtidigt ökar kraven på lantbrukarna. EUs långtidsbudget är visserligen inte formellt beslutad än men den överenskommelse som stats- och regeringschefer gjorde i juli innebär att budgeten för direktersättningarna (pelare 1) minskar med i storleksordningen 5 % och EUs andel av landsbygdsprogrammet (pelare 2) med cirka 15 %. För pelare 2 skjuter regeringen till nationell medfinansiering de närmsta åren men än så länge vet vi inte hur mycket pengar de tänker avsätta för perioden 2023-2027.

Kraven ökar, vad innebär det?

– Ett tydligt exempel på hur kraven på lantbruket kommer att öka och att CAP tar en tydlig grönare riktning är att villkoren för det så kallade förgröningsstödet bakas in i grundvillkoren. Grundvillkoren är det som tidigare kallades tvärvillkor och måste uppfyllas för att få full ersättning.

Kommer det bli ett tak för hur mycket ett enskilt företag kan få i ersättning, så kallad ”capping”?

– Det är i dagsläget oklart. Stats- och regeringschefer kom överens vid ett toppmöte i somras om att inte sätta ett tak på hur mycket direktersättningar som kan lämnas till ett enskilt företag. Enligt deras ställningstagande ska det vara upp till medlemsländerna att besluta om detta, liksom att omfördela stöd från större till mindre företag. Europaparlamentet kom dock fram till att de vill se capping, liksom ett omfördelande stöd.

Vad tycker LRF om det?

– LRF anser att överenskommelsen vid toppmötet var bra. Omfördelning av stöd och capping innebär i grund och botten mest ökad byråkrati och sammantaget bedömer vi att det leder snarare till minskad produktion än ökad. Det är tveksamt att ha stöd och ersättningar som påverkar strukturomvandlingen.

Kommer nya CAP innebära förenklingar?

– Vi för mycket dialog med svenska myndigheter om detta. Vissa delar i regelverket på EU-nivå ger möjligheter till förenklingar på nationell nivå, men vi ser också att några förslag riskerar att göra politiken ännu mer komplicerad. Sammantaget kommer nog den samlade regelbördan för företagen att öka, men det kan nog ändå bli så att det kan blien del förenklingar i hanteringen av CAP på nationell nivå.
– Nuvarande politik är oerhört administrativt betungande. Det måste göras förändringar i tillämpningen av politiken så att den blir mindre komplicerad och så att handläggningen går snabbare och att utbetalningarna av ersättning inte riskerar att försenas. Kontrollerna behöver även bli enklare. 

LÄS MER: Det här är pelare 1 och pelare 2

SE MER: Se Sofia Björnsson i SVT Forum, cirka 2,41 in i programmet.

LÄR DIG MER: lrf.se/cap har vi samlat material kring frågan