Att EU:s jordbruksministrar nu kommit fram till en gemensam linje om framtida jordbrukspolitik gör att de slutliga förhandlingarna om CAP kan inledas.

- Även om LRF inte är nöjda med alla delar i dessa två institutioners överenskommelser anser vi att det är viktigt att processen blir färdig så att den nya politiken kan träda i kraft 2023 utan ytterligare förseningar, säger Sofia Björnsson, expert på jordbrukspolitik på LRF. 

Jordbruksministrarnas överenskommelse innebär att 20 % av beloppet för direktstödet ska gå till så kallade eco schemes vilket innebär en väsentlig del av budgeten. Europaparlamentet vill istället se hela 30 % av beloppet.

Krav på miljöytor

I och med reformen av jordbrukspolitiken kommer det bli ett krav att ha så kallade miljöytor, det vill säga mark utan produktion. Här tycker LRF att det är bättre att göra miljöåtgärder i en aktiv produktion istället för att politiken betalar för att inte producera livsmedel. 

- Det är viktigt att vi i Sverige inför åtgärder i CAP som ger miljöeffekt och som samtidigt gör att målen i den nationella livsmedelsstrategin infrias. Vi behöver åtgärder för jordbruket i hela landet som är effektiva men samtidigt möjliga för flertalet lantbrukare att ansluta sig till, säger Sofia Björnsson, expert på jordbrukspolitik LRF.

Slutförhandlingar pågår i månader

När Rådet och Europarlamentet hållit sina omröstningar kan de så kallade trialogerna, det vill säga slutförhandlingarna, inledas. De kommer pågå i några månader och när de är klara kan regelverket om CAP beslutas formellt.

LÄS MER: 12 frågor till LRFs CAP-expert Sofia Björnsson

LYSSNA PÅ SR: Hör västgötabondens tankar om nya CAP