Svenskt lantbruk är på många sätt världsledande, inte minst vad gäller djurskydd och djuromsorg. Det beror på daglig omsorg och arbete, 365 dagar om året, på de svenska bondgårdarna.

Efter att denna motion antogs på LRFs stämma under hösten 2020, så har LRF möts av starka reaktioner från både allmänheten och organisationer. Det vi fått höra, är att LRF nu verkar för att korna ska sluta beta, att sluta vara ute överhuvudtaget. Inget kan vara mer fel. Men, som mycket i samhället idag där frågor gärna snabbt blir polariserade, så har även denna fråga väckt oro och starka reaktioner.

God djuromsorg viktigt för djuren och bonden

Vi behöver till att börja med poängtera, att god djuromsorg är en god affärsmodell jämfört med motsatsen. Att ha friska djur, är helt enkelt något alla söker. För djurens skull och för bondens skull.

Frågan om god djuromsorg handlar inte bara om bete eller inte, det är en komplex frågeställning där man behöver räkna in allt som påverkar djurens dagliga situation. LRF driver frågan att vi vill att den ökade djuromsorgen, som skett sen beteslagen tillkom på 80-talet, också tillgodoses i beteslagstiftningen.

Lösdrift, som där djuren går fritt i stallen, skapar helt andra förutsättningar för djuren till skillnad från när djuren är uppbundna. Utan att för den sakens skull, säga att uppbundna djur har det sämre. Det är bara olika sätt att bedriva mjölkproduktion.

– Till skillnad från 1980-talet bygger vi i dag luftiga lösdriftsstall och till den moderna koskötseln finns ett antal tekniska hjälpmedel för att säkerställa att varje individ mår bra. Kor i lösdrift har olika transpondrar som bland annat mäter hur aktiv en ko varit, om hon idisslat sin frukost ordentligt eller om hon inte ätit tillräckligt. Att kombinera den tekniken med den kunskap som finns hos våra mjölkföretagare är en av våra framgångsfaktorer som gjort att vi har väldigt friska djur, säger Palle Borgström.

Efterfrågar en målstyrd lag

LRFs stämma beslutade att jobba för en mer flexibel beteslagstiftning därför att regelverken behöver anpassas efter den lösdrift som blir allt vanligare i djurhanteringen så att Sveriges bönder kan öka möjligheterna till att utveckla sina företag.

– Vi efterfrågar en målstyrd lagstiftning som uttrycker tydligt målet med reglerna, det vill säga vad som ska uppnås, men talar inte om exakt hur det ska uppnås. En sådan lagstiftning skapar flexibilitet för enskilda lantbrukare att ta de beslut som fungerar bäst för djuren på sin gård. Det innebär att uppsatta mål måste följas och därmed säkerställs en god djurvälfärd enligt vår sedan tidigare antagna djurvälfärdspolicy. För att vi ska kunna ha en möjlighet till att utveckla våra företag, hänga med i konkurrensen och öka produktionen i enlighet med den antagna livsmedelsstrategin så är detta ett viktigt steg, säger Palle Borgström.

6 frågor och svar om LRFs nya inställning till beteskravet

Har vi nu sett den sista kossan på bete i Sverige?

Absolut inte. Att korna är ute kommer fortsatt vara en viktig del i svensk djurproduktion.

Varför vill LRF se över beteslagen just nu?

För att dagens beteslag är otidsenlig. Den antogs 1988 och då fanns inte dagens moderna lösdriftsstallar och tekniska hjälpmedel. Ska vi kunna utveckla vår verksamhet, öka produktionen i enlighet med livsmedelsstrategin och kunna konkurrera på den öppna marknaden så måste även lagar och förordningar hänga med i utvecklingen.

Hur tror ni att gemene man kommer uppfatta detta beslut?

Även hos gemene man har teknikutvecklingen gått fort. Men det är naturligtvis viktigt att vi får fram varför vi vill arbeta med denna fråga, varför det är viktigt både för korna och för bönderna. Vår sedan tidigare antagna djurvälfärdspolicy kommer inte att påverkas av detta beslut. Världen behöver mer mat och vi behöver öka vår självförsörjningsgrad. Vi har både ett globalt och nationellt ansvar att öka vår klimatsmarta produktion, utan att äventyra våra hållbarhetsmål eller djuromsorgspolicy.

Hur påverkar detta de öppna landskapen och den biologiska mångfalden?

De öppna landskapen och den biologiska mångfalden förutsätter en välmående svensk mjölkproduktion. Naturbetesmarkerna är tex en av de mest artrika miljöerna i odlingslandskapet. Och redan idag betas en tredjedel av dessa marker av djur från våra mjölkgårdar.

Kan svensk mjölk och köttproduktion fortsätta hävda att de har en bättre djuromsorg än övriga världen i och med detta?

Absolut. Vi har en djuromsorg som är bland det bästa i världen, vi har även en mycket låg antibiotikaanvändning inom vår djurhantering. Bete är naturligt i svenskt jordbruk oavsett nationella krav/lagstiftning.

Varför är den här frågan aktuell nu när vintern är i antågande?

LRF arbetar på uppdrag av medlemmarna och det är LRFs riksförbundsstämma som har beslutat om att LRF ska arbeta för att beteslagstiftningen för mjölkkor i lösdrift ska bli mer flexibel. Enligt stämman ska vi också arbeta för att bönderna ska få mer betalt för mjölken när djuren går på bete. Det är så vår medlemsdemokrati fungerar.