– Det finns så många aspekter på frågan om skolfrukost. Här på landsbygden är det ofta stora avstånd och många barn måste gå upp väldigt tidigt för att resa långt till skolan. Då kan det hända att de väljer bort frukosten hemma av tidsbrist eller att de har hunnit bli hungriga igen innan skolan börjar, säger Beatrice Ramnerö som sitter i LRFs riksförbundsstyrelse och bor utanför Älvsbyn i Norrbotten.

Sveriges bönder kan leverera råvaror

Hon tycker också att frågan om gratis skolfrukost är självklar för LRF att driva:

– Skolfrukosten är också en viktig fråga för Sveriges bönder. En bra frukost består av flera komponenter, mejeri, bröd, müsli, grönsaker, ägg och charkprodukter. Allt detta kan vi producera i Sverige och en ökad produktion stärker Sveriges försörjningstrygghet på alla plan.

Bättre skolresultat

På 1940-talet infördes gratis skollunch i Sverige med motiveringen att alla ska få samma chans att ta till sig undervisningen i skolan.

I en färsk Novusundersökning vill åtta av tio svenskar att det nu också införs gratis skolfrukost, av samma anledning. Forskning visar att barn som äter frukost regelbundet presterar bättre i skolan, får bättre studiero och därmed bidrar till en mer hållbar arbetsmiljö för lärarna.

– Barn är det viktigaste vi har, därför är gratis skolfrukost en så klockren fråga. Med relativt enkla medel kan man få så många positiva effekter, det visar undersökningar och det vittnar rektorer och lärare om, säger Beatrice Ramnerö.

Jämnar ut geografiska olikheter

Flera studier visar att barn som äter frukost varje dag är mer pigga och mätta. De som inte äter frukost regelbundet äter mer sockerbaserad energi. De får också i sig mindre protein, kalcium, fibrer och zink. Särskilt flickor drabbas av otillräcklig mängd med järn och C-vitaminer. Trots det äter endast två av tre grundskoleelever och bara hälften av gymnasieeleverna frukost dagligen.

Studier från Lunds och Stockholms universitet visar också att varje satsad krona på skollunchen ger samhället fyra kronor tillbaka.

– Jag ser skolfrukostfrågan som ett sätt att jämna ut de geografiska olikheterna och en viktig socio-ekonomisk fråga, för att ge alla barn bättre förutsättningar i skolan, säger Beatrice Ramnerö.

Novusundersökningen gjordes under perioden 13-19 januari 2022. 1 168 personer över hela Sverige svarade på enkäten.