Under sommaren har EU-kommissionen presenterat ett antal förslag till förändringar av det så kallade förgröningsstödet. LRF Skåne delar riksförbundets uppfattning om att de förändringar som presenterats innebär att det blir svårare att ägna sig åt jordbruksproduktion och samtidigt leva upp till villkoren. LRF kommer att fortsätta påverka på EU-nivå framför allt genom EU-böndernas centralorgan Copa och Cogega. LRF kommer även att arbeta för att påverka företrädare i näringsdepartementet och hos Jordbruksverket samtidigt som mer omfattande analyser av förslagen tas fram.

LRF anser att förslaget om förbud mot kemisk bekämpning av fältkanter, kvävefixerande grödor, vallinsådd och träda inte bör genomföras eftersom det minskar produktionen inom EU och ökar importen i motsvarande grad. Detta ligger i linje med de förslag som framkommit i till exempel konkurrenskraftsutredningen (SOU 2015:15) om att verka för ökad konkurrenskraft och bättre förutsättningar för jordbruksföretagande. LRF vill inte heller se förslag som försvårar höstsådd eller träda. VI anser också att kravet på att öka fältkanternas bredd från en meter till två meter inte nämnvärt kan ge ökad positiv miljöeffekt. Det är därför inte möjligt att tillämpa dessa förändringar redan 2017 eftersom många lantbrukare redan har påbörjat planeringen för nästa odlingssäsong.

Jordbrukskomissionär Phil Hogan har sagt att tanken med förslagen är att förbättra miljöeffekten och förslagen ska göra det enklare att kunna bedriva jordbruk som är bra för klimatet, miljön och den biologiska mångfalden. Kritiken från olika miljöorganisationer mot förgröningen har gått före produktionsintresset i den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP).

Ett stort bekymmer är att det var en minoritet bland medlemsländerna, ledd av Tyskland, som kritiserade förslagen när de presenterades på rådsmötet i juli. Tyvärr finns inte Sverige bland dessa länder som mycket riktigt pekar på att minskad produktion inom EU faktiskt inte leder till ökad miljönytta totalt sett. Dock framförde Sverige och Storbritannien det självklara att förslagen inte kan genomföras redan 2017 eftersom nästa års odling redan till stora delar är planerad.

Det vore bäst att undvika större justeringar i förgröningsstödet och hantera frågan om ändringar inför nästa budgetperiod och CAP-översyn. Från LRFs sida har vi tidigare pekat på att miljöåtgärder i CAP bör hanteras i landsbygdsprogrammet och inte i gårdsstödet.

Förslaget från EU-kommissionen innebär bland annat att det från och med 2017 blir förbjudet att använda kemisk bekämpning på ekologiskt fokuserade arealer. Vad LRF förstår kan förbudet mot kemisk bekämpning även påverka huvudgrödan för vallinsådd. I förlängningen innebär detta att flertalet jordbruksföretag som omfattas av villkoren inte har andra val än att lägga marken i träda eller anlägga fältkantzoner. Det finns också en överhängande risk att trädan måste ligga obrukad fram till den sista september, alltså nio månader vilket omöjliggör höstsådd i flera delar av landet. Detta skulle innebära att trädan i stor utsträckning kommer att bli permanent och inte en del av en fungerande växtföljd.

Förgröningsstödet är en snårskog av regler, där reglerna skiljer sig från företag till företag beroende på vilken produktion företaget har och var i landet man har sin produktion. Mest omfattande regler gäller för jordbruksföretag i Sveriges slättbygder med en aktiv jordbruksproduktion på åkermark. Företagen har nu anpassat sin produktion så att de kan uppfylla de nya villkor som infördes 2015. De förslag som EU-kommissionen nu har lagt fram omkullkastar de anpassningar som gjorts och ger helt nya förutsättningar redan nästa år vilket gör det tydligt att jordbrukspolitiken idag är alltför instabil och att förståelsen för vad det innebär att bedriva livsmedelsproduktion är alltför låg.

Användningen av kemiska bekämpningsmedel sjunker i Sverige och har gjort så under en lång tid. Svenska jordbruksföretag använder medlen med försiktighet och på ett ansvarsfullt sätt och enbart vid behov. Alla företagare har inte de odlingsförutsättningar som krävs för att odla kvävefixerande grödor utan kemisk bekämpning, speciellt i specialgrödorna. Utan växtskyddsmedel kommer odlingen av proteingrödor att minska vilket går emot såväl Sveriges som EU:s ambitioner att förbättra tillgången av närproducerat foder.