Det höga vilttrycket i Södermanland resulterar i stora skador och ekonomiska förluster för många lantbrukare, något som är en ständigt aktuell fråga för LRF Södermanland. En färsk rapport från Statistiska Centralbyrån (SCB), på uppdrag av Jordbruksverket, vidimerar detta och lyfter särskilt fram Södermanlands och Kronobergs län som två län där en stor andel av lantbrukarna har viltskador i sina grödor. Mer än var fjärde lantbrukare anger i undersökningen att viltet påverkar deras val av gröda.

– Det är viktigt att vi visar för politiker och tjänstemän i beslutande positioner hur illa det är, så de får en egen bild av våra medlemmars verklighet i vilttäta områden. Under mötet i Nyköpingstrakten besöktes bland annat en mjölkgård som bara kan ha halv djurbesättning på grund av att hälften av fodret som markerna egentligen skulle avkasta äts upp och förstörs av vilt, berättar Margareta Malmquist, LRF Södermanlands ordförande.

Vad tycker LRF Södermanland ska göras för att begränsa de stora viltstammarna?

– Bland annat driver vi fortsatt frågan att möjliggöra länsvis reglering av utfodring av vilt för att inte ytterligare förstärka viltstammarnas tillväxt. Åtling och stödutfodring under stränga vintrar behöver även fortsättningsvis vara tillåtet, men massutfodring i stora mängder behöver vi verktyg för att förhindra, säger Margareta Malmquist.

LRF driver även möjligheten till generell skyddsjakt på årskalv av kron- och dovhjort så att de får jagas i oskördad gröda liksom vid skadeverkningar på barrträdsstammar från 1 juli till 15 april.

Det är inte bara åkergrödor som drabbas hårt av viltets framfart. Viltskador i skogen är också ett stort problem då den totala fodertillgången uppenbarligen inte är tillräcklig för allt vilt. Enligt nyligen genomförda älgbetesinventeringar konstateras att färska skador ofta uppgår till 10-20 procent, att jämföra med skogsnäringens mål att inte överstiga 6 procent. Dessutom planteras mindre och mindre andel tall, vilket i förlängningen innebär en ekologisk obalans och ännu mindre foder i skogen. Kronhjorten ställer också till med stora skador genom barkflängning som orsakar stora förluster i kvalité och tillväxt.

– Viltproblematiken behöver ses i ett större sammanhang då det påverkar lönsamhet och utveckling i länets lantbruksföretag och därmed en levande landsbygd, arbetstillfällen, svensk livsmedelsproduktion med alla dess mervärden och den biologiska mångfalden och de ekosystemtjänster som lantbruket borgar för. Viltproblematiken påverkar också ur en annan samhällssynpunkt, antalet viltolyckor i trafiken har ökat med 40 procent de senaste 10 åren. Det finns flera goda skäl till varför det viktigt att begränsa stammarnas storlek, säger Margareta Malmquist.

Klicka här för att läsa hela SCB:s rapport.