Beskedet kommer efter 24 års statlig planering, men ännu återstår mycket arbete innan alla detaljer är på plats och tågen kan börja rulla år 2028.

För många fastighetsägare är det en lättnad att äntligen få veta hur man kommer att påverkas så att man kan ta nästa steg i sitt företagande, men för vissa är det naturligtvis ett riktigt tungt besked att i rödgult tryck se att denna långa väntan innebär att gårdens byggnader kommer att jämnas med marken.

LRF har under många år bevakat frågan och uppvaktat olika aktörer med synpunkter. När nu spårlinjen börjar klarna behöver alla berörda fastighetsägare och arrendatorer själva fundera igenom hur intrånget kan bli så begränsat som möjligt.

Det går fortfarande att påverka spårlinjen. Frågor som rör dimensioner och platser för portar, broar, anslutningsvägar och viltpassager behöver komma upp på bordet, likaså synpunkter på arrondering, bulleråtgärder, påverkan på vatten, skador på mark och gröda och andra miljöfrågor. Det kommer också behöva läggas ett stort pussel av klyvda fastigheter och förhoppningsvis kan det gå att genomföra en del markbyten.

- Det är svårt att sätta sig in i vad en högbro över Trosaån innebär. En bro är ju inte vacker, men en järnvägsbank med stängsel blir en väldig barriär, säger Stefan Andersson på Sille Norrgård.

- Med en bro kan man bruka ända in till bropelaren, viltet kan röra sig och det blir enklare med underfarter.

Den som har ”ömmande” skäl för att få fastigheten inlöst kan redan nu ta upp diskussionen med Trafikverket. Sådana skäl har den som av olika anledningar är tvingad att sälja sin fastighet, men där Trafikverkets detaljerade planer gör den osäljbar.

Först ut att få spårlinjen klarlagd är fastighetsägarna i Trosa kommun, och efter jul kommer besked först för sträckan mellan länsgränsen och Järna och därefter sträckningen genom Kolmården.

Berörda fastighetsägare längs resten av sträckan måste vänta upp emot ett år på detaljbesked om sträckningen. Längs hela utredningskorridoren pågår redan mätningar, inventeringar och mindre arkeologiska undersökningar.

Rent formellt är regeringen ännu inte klar med sin prövning om Trafikverket får bygga järnvägen över huvud taget, eller med vilken miljöhänsyn detta ska ske. Länsstyrelserna har särskilt framfört till regeringen att de bör kräva att Trafikverket tar fram en plan för hur påverkan på jord- och skogsbruk ska minineras, inte minst när det gäller skiften som kommer i kläm mellan E4:an och den nya järnvägen.

LRF ordnar markägarmöten längs hela sträckan i takt med att ny information kommer fram. Under vintern blir det möte i Hölö och Norrköping.