Vid LRF Södermanlands stämma den 16 mars deltog cirka 130 personer, röstberättigade fullmäktige och gäster. Viltfrågorna dominerade motionsbehandlingen, men de två motioner som skickas vidare till LRFs riksförbundsstämma i maj handlar om avloppsrening på landsbygden och att man vill kunna använda strukturkalk på ekologisk mark. Trots att alla beslut blev enligt styrelsens förslag så var fullmäktige aktiva i debatten, bland annat i frågan om förlängda jakttider på dovhjort för att få bukt med stora skador i grödorna som är resultatet av för stora djurstammar. 80-90 procent i skördebortfall kan det handla om i utsatta områden enligt motionären.

- Vi måste jobba steg för steg för att vara trovärdiga. Vi har kommit väldigt långt mot var vi var för fyra, fem år sedan, svarade regionordförande Margareta Malmquist och uppmanade till engagemang för jordbrukets intressen i viltskötselområden och älgförvaltningsgrupper samt att stå upp för att diskussionerna sker i god ton.

Riksdagspolitikern Erik Bengtsboe (m) och landshövding Liselotte Hagberg gästade stämman som talare. Båda bjöd in till dialog och lovade att jobba för jord- och skogsbrukets bästa bara de får konkreta förslag på vad som behöver förändras.

Bengtsboe inledde sitt anförande med att konflikten mellan stad och land är falsk.

- Jag tycker inte LRF ska ställa upp på den och godta konflikten. Det är tydligt i Sörmland som har en stark landsbygd och där grannen är IT-konsulten som pendlar till Stockholm. Men svensk politik behöver se att lantbruket har förändrats och göra upp med Bullerby-perspektivet.

Han tog också upp att det är böndernas ansvar att ta bra betalt för de produkter man producerar och politikens ansvar att det är schysta villkor för att kunna producera bra livsmedel, men att politiken måste erkänna att det finns målkonflikter och att Sverige inte kan vara bäst på allt och guldplätera varenda regel för att behålla ett livskraftigt lantbruk.

- Nöj er inte med att det finns en livsmedelsstrategi, se till att den fylls med rätt innehåll och engagera er i detaljerna. Höj rösten ännu mer kring landsbygdens frågor, min vardag som politiker är alldeles för bekväm. Ni är beroende av de politiska besluten och då är det värt att vara gnällig och höras. Lantbrukets framtid hänger på rätt förutsättningar och villkor.

Landshövding Liselott Hagberg tog själv kontakt med LRF inför stämman eftersom hon ser det som en viktig mötesplats. Även landsbygdsdirektör Ulrika Lundberg var på plats och tillsammans pratade de om profileringen av Sörmland som ett matlän och utvecklingen i länet. Till exempel ska 90 procent av sörmlänningarna ska ha tillgång till 100 megabit bredband till år 2020. Liselott Hagberg berättade också att Länsstyrelsen jobbar mycket med bemötandet när personal är ute hos lantbrukare/markägare, något de fått kritik för.

- Om ni har synpunkter, framför dem! Vi ska anstränga oss att förklara vad vi gör och varför. Jag är mån om att vi ska ha goda relationer. Tillsammans kan vi göra Sörmland bättre, blev de avslutande orden.

Länsledningens engagemang uppskattades till den grad att stämmoordförande Jens Persson lät landshövdingen ta över klubban och avsluta 2017 års regionstämma.

Under den efterföljande middagen fick stämmodeltagaren Niklas Söderbom från Stenkvista-Husby LRF-avdelning frågan vad han tyckte om stämman.
- Det har varit en bra, lättsam stämma med intressanta motioner. Trevligt att landshövdingen var här, svarar Niklas.

Utmärkelser

Silvergrytan delas årligen ut till någon som på ett förtjänstfullt sätt har lyft fram sörmländsk mat och matkultur. Priset gick till Robert Henriksson och hans team på Mat och Måltid, Katrineholms kommun.

Årets lokalavdelning blev efter omröstning Dunker-Lilla Malma.

Stipendiet Ung Växtkraft delas ut av LRF och Länsförsäkringar och i år gick det till Maria Falck, Björkvik.

Hedersutmärkelsen Silvernålen för ett stort arbete och engagemang i LRF har Hans Jansson, Vingåkersbygden, Per-Ola Lisjö, Öja-Västermo och Håkan Eriksson, Bettna-Vrena, fått.