- Slutsatserna från intervjuerna är bland annat att marknaden för vildsvin är nästintill obefintlig, att jägarnas hantering från nedlagt vilt till leverans behöver förbättras och att ett omständligt regelverk och en bristande dialog med Livsmedelsverket är delar av begränsande faktorer för att vilthanteringsanläggningarna ska kunna effektivisera och utöka hanteringen av vilt, berättar Gustav Fredriksson.

Det finns 24 anläggningar i Södermanland, Östergötland och Örebro län som är godkända av Livsmedelsverket att hantera viltkött.

- Jag har fått svar från 17 stycken, ganska jämnt fördelat mellan länen, och de ger en samstämmig bild.

De flesta anläggningarna tar emot vilt året om, men fem, sex stycken tar endast emot tamdjur. Det är vanligt att de bedriver gårdsbutiker och en del har även kursverksamhet och evenemang, lantbruk eller andra rörelser att ägna sig åt. Kunderna är främst företag som vilthanteringsanläggningarna är huvudleverantörer till, grossister för restauranger i större städer samt en stor del privatpersoner. De flesta viltslag finns det en marknad för med ett undantag. Efterfrågan på vildsvin existerar knappt längre.

- En del anläggningar säger nej till vildsvin och andra tar bara emot vildsvin från viltundersökare som gått besiktningskurs, eftersom man inte vill ha ytterligare kostnader för veterinärbesiktning och trikintest av en svårsåld produkt med lågt pris.

Gustav ger några förklaringar till varför vildsvinskött har fått dåligt rykte.

- I och med den stora ökningen av stammarna ses de mer som skadedjur. Kunskapen om vildsvin som livsmedel och vilt i helhet är bristande i hela kedjan – från jägare till vilthanteringsanläggningarna och konsumenter. Kvaliteten på köttet är mycket varierande utifrån kön och ålder på djuret. Kött med frän "galtsmak" bör inte komma ut på marknaden.

I intervjuerna har det också framkommit att jägarnas hantering av viltet är bristande. Därför minskar eller nekar vissa vilthanteringsanläggningar intag ifrån privatpersoner.

- Viltet som kommer in till anläggningarna är ofta sönderskjutet så att det slutar med kassering och då ytterligare en kostnad för vilthanteringsanläggningarna. Det handlar även om fel urtagning och smutsiga djur.

Vilthanteringsanläggningarna tar in kött så länge de blir av med det de har i frysarna och det finns en avsättning. Är frysarna fulla minskar de intaget eftersom köttet enbart bör vara nedfryst i 3-6 månader. Det finns regler för hur mycket viltkött man som privatperson får sälja utan att gå genom en godkänd vilthanteringsanläggning. Tabeller hittar du på Livsmedelsverkets hemsida.

Resultatet av undersökningen öppnar upp för vidare diskussioner inom branschen hur flaskhalsar ska lösas.

LÄS MER: LRF och Jägareförbundet: Öppna för försäljning av vildsvinskött - Bucht positiv

LIVSMEDELSVERKET: Det här gäller när du vill starta slakteri eller styckningsanläggning