- Det har gått både bra och dåligt, säger Petter Steen.

Bra är att årets stödutbetalningar i Södermanland uppfyller regelverkets mål om hur mycket som minst ska betalas ut. Vad gäller direktstöden som betalas ut nu i december är det till och med lite bättre än målet, 97 procent av lantbrukarna har fått sina pengar.

- Det besvärliga är de gamla stöden från 2015–2017 som är kvar. Det är helt omöjligt för oss att klara att betala ut dem nu till årsskiftet, vi kommer att vara i mål när 2019 är färdigt, berättar Petter Steen.

Han uttrycker en enorm frustration över IT-systemen som inte fungerar. Det bakbinder personalen och resulterar i tidskrävande administration och manuella beräkningar oavsett om ärendet handlar om 100 kronor eller 100 000 kronor. Beräkningar får hanteras med papper, penna, miniräknare och Excelfiler. En annan hake är att en lantbrukare med släpande ärenden inte kan få årets stöd utbetalade innan de gamla stöden är färdigutredda och har betalats ut. Petter ger också exempel på krånglig administration för att intyga certifiering vid handläggning av eko-stöd.

- Vi kan inte fortsätta så här, men det är risk för att det inte blir enklare nästa CAP-period. Vi vill betala ut så mycket som möjligt så tidigt som regelverket tillåter för att det inte ska bli en konkurrensnackdel för våra lantbrukare. Det är vårt fokus varje år, säger Petter Steen.

Miljöersättningarna i länet är i storleksordningen 100 miljoner kronor och direktstöden 300 miljoner kronor. I Södermanland är det cirka 2000 företagare som har sökt stöd, varav 150 – 200 fortfarande väntar på pengar för året. På Sverigenivå är det runt 300 miljoner kronor från åren 2015-2017 som inte har betalats ut än. Bryter vi ned siffran för Södermanland rör det sig om 21 miljoner kronor fördelade på cirka 1200 ärenden. Merparten av de ärenden som är kvar är betesstöd och det är många mindre summor att hantera.

Alla länsstyrelser har gjort en gemensam prioritering tillsammans med Jordbruksverket och kommit fram till att årets utbetalningar ska vara högsta prioritet.

- Vi prioriterar ärenden med höga belopp och de företagare som kontaktar oss för att de håller på att gå omkull. Vi vill hjälpa så mycket som möjligt. Efter årsskiftet gör vi utbetalningar veckovis vartefter vi blir klara med ärenden, berättar Petter Steen.

Länsstyrelsen hoppas hinna med så mycket som möjligt i början av året, för i april tillkommer hanteringen av 2019 års stöd.

Du som sökt EU-ersättningar och undrar hur mycket du fått utbetalt och vad som är kvar att vänta uppmanas att titta på Mina Sidor på webben. Man kan såklart höra av sig till Länsstyrelsen, men minskad telefontid i dessa frågor betyder mer tid till att betala ut pengar.

- Stödbeloppen har minskat efter 2015. En del tror nog att de ska få mer än vad det faktiskt blir, säger Petter Steen.

På frågan om Länsstyrelsen ser några förändringar kopplat till torkan svarar Petter;
- Vi ser att man håller igen med investeringar. Det är några varje år som har likviditetsbekymmer och hör av sig, men det är än så länge inte så stora skillnader i år mot andra år.

LRFs regionordförande Margareta Malmquist kommenterar.
- Mycket av bekymren med försenade utbetalningar ligger hos Jordbruksverket och IT-avdelningen. Länsstyrelsen gör så mycket de kan. Där vi i LRF har möjlighet att påverka gör vi det!