- LRF har en kampanj som heter ”Samlad kraft för ett säkert och attraktivt lantbruk”. Berätta om den.

Det är ett projekt som LRF driver tillsammans med en rad aktörer i branschen, bland annat Lantbrukets arbetsmiljökommitté. Det finansieras av EU via Jordbruksverket och pågår till och med den sista januari 2024. Projektet erbjuder träffar och aktiviteter där vi pratar med medlemmar om säker arbetsmiljö. Träffarna kommer att organiseras av LRF regionalt men kan även ordnas av kommungrupperna. Projektet erbjuder träffar och aktiviteter där vi pratar med medlemmar om säker arbetsmiljö. Träffarna kommer att organiseras av kommungrupperna. Det kommer att anordnas några träffar nu i höst. Det som är planerat och bestämt är två träffar på Öknaskolan i Tystberga - en under en hästföretagardag den 5 oktober och en under en jordbrukardag den 27 oktober dit vi kommer att bjuda in lantbrukare och prata om säkerhet. I projektet jobbar vi mycket med skolorna som har naturbruksutbildning i Södermanland, Örebro, Östergötland och på Gotland och vi ordnar aktiviteter för eleverna där vi pratar om säker arbetsmiljö. Vi lägger mycket resurser på att arbeta med skolorna då det är viktigt att eleverna har med sig kunskap om hur de arbetar säkert inför att de ska ut på praktik.

- Vilka är dina främsta råd för en säker arbetsmiljö på gården?

Att jobba lugnt och att se till så att maskinerna är bra med skydd överallt. Där det ska vara skydd ska det vara skydd. Det är också viktigt att ha kunskap om hur maskinerna fungerar. På djursidan finns det tre särskilt viktiga saker att tänka på. Det första är reträttvägen – att man ser till så att man alltid har någonstans att ta vägen om ett djur skulle gå till attack. Det andra är att se till så att man kan jobba utan att riskera att bli attackerad av ett annat djur. Det tredje är att man ser till så att man kan fixera djuret så man kan göra en insats på ett säkert sätt där man inte blir biten, attackerad eller stångad. I en uppsamlingsfålla bör det till exempel gå att krympa fållan efter hand när djuren blir färre. Om man har barn – håll uppsikt över var de är. LRF har en broschyr som heter ”Barn på gården” med bra information och i den finns också en checklista där man kan kontrollera gårdens säkerhet. På Säker arbetsmiljö Sveriges webbplats hittar man en bra en informationsbroschyr som heter ”Barnsäkerhet på gården”.  

- Att man inte tänker på det du tar upp nu – är det de vanligaste orsakerna till att det sker olyckor inom lantbruk skulle du säga?

Ja, det är det. På djursidan omkommer i princip en människa per år med nötkreatur. Det som är farligast är dikon i samband med kalvning och mjölkrastjuren. Mjölkrastjuren kan tvärvända från att vara hur snäll som helst till att bli farlig. Det man ska tänka på när det gäller djur är att ha en reträttväg och veta hur man tar sig ur en eventuell risksituation. Mitt råd är att man tittar på sin gård och i sina djurstallar om man har bra reträttvägar ifall något händer. När det gäller mjölkrastjuren så ska man undvika att ha den i en koflock om man inte har ett system där man säkert kan skilja från honom till en annan box.  

Stress och okunskap ligger också bakom många olyckor. Man kanske tänker att det där händer inte mig och man vet hur man ska hålla sig undan. Men det är jätteviktigt att vara försiktig, ta god tid på sig och att vara medveten om riskerna. Att ta sig tid att äta och dricka ordentligt när man arbetar är viktigt – särskilt viktigt att dricka när det är varmt. Det kan vara en kostnadsfråga och det kan bero på nonchalans – men i slutänden är det också ändå värt att köpa nytt skydd om det går sönder.

Är man själv i företaget eller bara har en anställd och man eller den anställde blir skadad blir det väldigt sårbart. Då behöver man få tag i en annan person som exempelvis kan sköta djuren eller tröska och det är inte alltid så lätt. Som företagare med anställda har man också en skyldighet att se till så att man har en säker arbetsmiljö. Arbetsmiljölagstiftningen är ganska komplicerad. Det finns ett antal paragrafer i arbetsmiljölagen som är straffsanktionerade om man inte följer dem. Det är bra att kosta på sig att ta hjälp av konsulter från exempelvis Säker arbetsmiljö Sverige för att se till så att man har en säker arbetsmiljö. Blir en anställd skadad ska händelsen anmälas till arbetsmiljöverket och framkommer det då att det finns brister i säkerheten kan det leda till åtal och en kostsam företagsbot. Den boten ligger inte på några hundralappar, utan det rör sig snarare om 100 000-tals kronor.    

- Är det vanligt att lantbrukare som du möter tänker på de här säkerhetsåtgärderna som du nu nämnt?

Ja, det är det. Men de flesta av de jag träffar är ju intresserade av de här frågorna. Det svåra är att nå ut till dem vi inte når ut med den här informationen till. Av de jag träffar får jag ganska mycket specifika frågor om maskiner och djur.

- Har arbetsmiljön generellt blivit säkrare eller osäkrare med åren?

Totalt sett har den blivit bättre, men det finns mycket kvar att göra. Det handlar mycket om att sprida kunskap. De yngre är ofta mera måna om säkerheten än de äldre och en anledning kan vara att de yngre i högre utsträckning fått lära sig om säkerhet under deras utbildning än vad den äldre generationen fick.

- Vad kan man få för hjälp från LRF om en olycka hänt på sin gård eller om någon blivit sjuk eller skadad och inte kan utföra sitt arbete?

Jag är också bondekompis i Södermanland och händer det en olycka där någon blir allvarligt skadad kan vi hjälpa till att hitta lösningar så att arbetet på gården kan flyta på bra ändå. Det fungerar likadant i Östergötland, Örebro och på Gotland. Har någon blivit skadad eller sjuk kan vi till exempel hjälpa till att hitta grannar som skulle kunna ställa upp och se till så att det blir skördat, sått eller att djuren blir skötta under den tiden som behövs. Om man behöver hjälp är mitt råd att ta kontakt med omsorgsgruppen i sin region. I Östergötland hittar man kontaktuppgifter här Omsorgsgruppen och bondekompis - LRF, i Södermanland Omsorgsgruppen och bondekompis - LRF, i Örebro Omsorgsgruppen och bondekompis - LRF och på Gotland här Kris och Omsorg - LRF.  Jag är ansvarig för bondekompis i Södermanland, Per Wendler i Östergötland, Johan Linderkers i Örebro och Ninni Kolmodin på Gotland. Maria Mehlqvist är ansvarig tjänsteman i omsorgsgruppen. Via någon av oss kan man få hjälp till att slussas vidare till en bondekompis som på bästa sätt kan hitta någon som kan hjälpa till. Ett fint exempel på när vi hjälpt till var för någon månad sedan då det var en ladugårdsbrand hos en medlem i Södermanland. En mjölktank brann upp och genom en telefonkedja hjälpte vi till att hitta en ny.  

Säker arbetsmiljö Sverige har avtal med LRF och som medlem kan man då få telefonrådgivning mellan klockan 8 och 10 varje vardag på telefonnummer 070-989 60 00. Om man har frågor kring arbetsmiljön tycker jag att man ska ringa dit. Man kommer då till ett nav av cirka 15 konsulter som sitter runtom i landet och kan ge råd.