Debattartikel från LRF Sydost, LRF Skåne och LRF Halland. Publicerad i bl a ATL och Blekinge läns tidning.

Ett landskap som växer igen, minskad svensk kött- och mjölkproduktion och en avfolkad landsbygd med färre landsbygdsföretagare.

Det kan bli en del av konsekvenserna för södra Sverige om de föreslagna förändringarna för lantbruksföretagare i områden som har sämre förutsättningar för att odla blir verklighet.

Europeiska lantbruksföretagare som driver verksamhet i geografiskt missgynnade jordbruksområden, så kallade ANC (Areas Facing Natural Constraints), får ett särskilt kompensationsstöd till följd av att kostnaderna för produktionen i dessa områden är högre.

I år kommer kompensationsstöden att förändras. Detta till följd av att stödområdena görs om, samt att villkoren för ANC inte kommer att se likadana ut som de har gjort för tidigare LFA (Less Favoured Areas). Stödnivåerna och djurtäthetsreglerna förändras också.

Lantbruksföretagare i södra Sverige kommer att påverkas kraftigt av förändringarna.

Antalet hektar som räknas som missgynnade jordbruksområden 2016 kommer att minska med 50 procent i Skåne. I Blekinge kommer antalet hektar att minska med drygt 60 procent och i Halland kommer minskningen att bli cirka 35 procent. Även Kronoberg och Kalmar län blir drabbade. De nya områdesindelningarna kommer följaktligen att innebära att förutsättningarna för företagandet i dessa områden förändras kraftigt.

Enligt Hushållningssällskapets beräkning kommer exempelvis en mjölkgård med 160 kor, som i dag har ett kompensationsstöd på 310 000 kronor, att tappa cirka 190 000 kronor.

Det motsvarar en minskning av stödet med 60 procent och cirka 13 öre per kilo mjölk. Det betyder i klartext skillnaden mellan möjligheten att överleva som mjölkföretagare eller att tvingas lägga ner sin verksamhet.

LRF arbetar ständigt för att uppnå en balans mellan miljö- och produktionsmål och vi ser det som en självklarhet att ta hänsyn till båda delarna när stödsystem utarbetas.

Enligt Jordbruksverkets rapport kring de förändrade stöden är det dock svårt att dra några generella slutsatser angående stödens effekter på landskapsbilden och den biologiska mångfalden. De menar att effekterna till stor del beror på slumpen eftersom policyförändringarna inte är utformade för att få maximal miljöeffekt. Så den nya områdesindelningen gynnar varken miljö- eller produktionsmålen.

Konkurrenskraftig och lönsam livsmedelsproduktion kräver långsiktighet gällande regler och villkor. Exempelvis är omloppstiden för nötkötts- och mjölkproduktion fyra år.

Vi vill vara tydliga med att det är oerhört viktigt att politikerna tar hänsyn till den kraftiga minskningen av både gårdsstöd och kompensationsstöd som sydsvenska lantbrukare i framför allt skogs- och mellanbyggd kommer att få när de ska fördela pengar ur Landsbygdsprogrammet.

Det är både rimligt och nödvändigt att allokera någon annan form av kompensation till södra Sveriges lantbrukare, om vi även i framtiden ska kunna njuta av det sydsvenska landskapet.

 

Marianne Andersson
Ordförande LRF Skåne

Lars-Ove Johansson
Ordförande LRF Sydost

Anders Richardsson
Ordförande LRF Halland