LRF lät nyligen, i samarbete med Södra och 9 kommuner i södra Sverige, genomföra en samhällsekonomisk analys för en 20 mil lång kraftledning Oskarshamn-Nybro-Hemsjö. Analysen handlar i huvudsak om att belysa den markvinst som kan uppnås om marksnåla tekniker väljs i stället för luftledning. Man beaktar också den långa tidsperiod då kraftledningen är i bruk och därmed tar mark ur produktion, i analysen kalkylerad till 70 år.

– Sett till att en nedgrävd kabel endast upptar en sjundedel så mycket mark som en luftledning så finns det stora vinster att göra, säger Björn Galant, expert på elnätsintrång på LRF.

En luftledning tar 70 meter skogsmark ur produktion, medan en nedgrävd markkabel endast tar 10 meter mark ur produktion. Markvinsten blir då 60 meter. Men markvinst kan också uppnås med ”julgransstolpar”, där flera ledningar hänger i samma stolpe.

Skogens värde konkretiseras genom förädlingsvärdet (6000 kr/hektar skogsmark och år) samt värdet av skogens koldioxidbindande förmåga (medelpris på utsläppsrätt 15 Euro/ton).

Underhållskostnader för kraftledningsgatan (tex röjning av skog) beräknas till 5986 kr per km ledningsgata och år.
Här är kostnadsskillnaden mellan kabel och luftledning störst – en sjundedel - eftersom skogsgatan för kabel är ca 10 meter bred medan skogsgatan för luftledning är ca 70 meter bred.

Markvinst även för annat än skog

De barriäreffekter som kraftledningen skapar omnämns. Det handlar dels om kraftledningen som sådan, men framförallt om det magnetiska fält som skapar en 200 meter bred zon utefter ledningen där ”människor inte varaktigt bör vistas” vilket omöjliggör byggande av bostäder, verkstäder, stall eller kommunal expansion. Med kabel blir detta strålningsintrång endast cirka 10 meter.

- Anmärkningsvärt är att detta strålningsintrång i dagsläget värderas till noll kr, dvs ingen ersättning ges till varken markägare eller kommun för den begränsning i byggandet som kraftledningen ger, säger Björn Galant.


Länsstyrelsen uppdrag berörs också, i dagsläget värnar de natur- och kulturmiljövård vid olika kraftledningsprojekt.

– Länsstyrelsens tillser att hänsyn tas till natur- och kulturmiljö vid kraftledningsutbyggnad. LRFs uppfattning är att det uppdraget borde vidgas till att också omfatta andra samhällsvärden, tex skogsproduktion avslutar Björn Galant.

-Denna analys bekräftar även brister i kommunikation och att man INTE tagit hänsyn till markägare och kommuner överhuvudtaget. Jag hoppas verkligen att man gör om och gör rätt och se vilka olika lösningar man utifrån denna konsekvensanalys kan göra. Det är viktigt att man förstår att det är lång väg för Svenska Kraftnät att bygga upp förtroendet igen! säger Lars-Ove Johansson ordförande LRF Sydost.

Analysen är genomförd av konsultbolaget Pöyry och gjord på uppdrag av LRF, Södra och 9 kommuner. Länsstyrelserna i Kronoberg, Kalmar och Blekinge har bistått i arbetet.