Översyn och lagändring terrängkörningslagen
Regeringen har beslutat att Naturvårdsverket ska se över Terrängkörningslagen och föreslå lagändringar för att minska skador och störningar från snöskoter och 4-hjulingar.

Höjd ersättning för kraftledningsstolpar i åkermark
God nyhet för markägare som drabbas av intrång av kraftledningsstolpar i sina marker. LRFs arbete har lett till att ersättningen per stolpe höjs med runt 50 procent, beroende på storlek på ledningen, var i landet den ska byggas och vilken typ av mark det gäller. Tabellerna för ersättning reviderades senast 2006. Därefter har höjning av ersättningen skett med konsumentprisindex.

Men trots den höjningen har markersättningen släpat efter och inte följt värdeökningen på mark. LRF Konsult har därför på uppdrag av LRF räknat upp markersättningen och därefter har Energiföretagen Sverige (tidigare Svensk Energi) accepterat den nya nivån.
I Götalands södra slättbygder är ersättningen för en åkerstolpe (för 400 kV-ledning) i dag 30 987 kronor. Enligt den nya tabellen som börjar gälla från den 1 oktober 2016 är ersättningen 45 563 kronor vilket innebär en höjning med 47 procent.
För en 10 kV-ledning i samma område ökar ersättningen från 13 904 kronor till 21 316 kronor.
Länk nya ersättningsnivåer http://www.svenskenergi.se/Global/Dokument/Mark%c3%a5tkomst/%c3%85kernormen_from%20161001_Rev1609.pdf

Principmål om artskydd
LRF driver just nu två principmål om artskydd som har fått viss medial uppmärksamhet. Det ena rör en skogsägare i Värmland som förbjudits att avverka sin skog då svampen bombmurkla finns där. Frågan i detta fall handlar om huruvida svenska fridlysningsbestämmelser som främst syftar till att undvika plockning och insamling av växter även ska gälla pågående markanvändning som skogsbruk. Det andra målet rör två skogsägare i Hälsingland som förbjudits avverka skog där fågeln lavskrika förekommit. Om myndigheterna ges rätt i detta fall kommer väldigt många avverkningar att stoppas
framöver. Markägarna erbjuds inte ersättning i något av fallen, vilket är något LRF ifrågasätter och vill få prövat huruvida det är korrekt. Vinner markägarna målen kan det innebära att stora risker för skogsägare undanröjs. Förlorar vi målen är läget allvarligt, men vi har då mycket starka argument för att få till en förändring av lagstiftningen.

Framgång rörande kreosotfundament
De större kraftledningsstolparna i Sverige är ofta förankrade i fundament bestående av miljöfarliga kreosot-slipers som ligger djupt nedgrävda. Många markägare har undrat vad som händer med fundamenten när kraftledningen försvinner. Frågan har blivit högaktuell i samband med utbyggnaden av Sydvästlänken från Hallsberg till Skåne och rivningen av den gamla kraftledningen.
Nyligen fattade Energimarknadsinspektionen beslutet att de kreosotfundament som använts för att förankra kraftledningsstolparna ska grävas upp. Beslutet är mycket glädjande. Bara för denna kraftledning handlar det om 10.000-tals nedgrävda slipers som är impregnerade med över 500.000 kg kreosot.
Svenska Kraftnät har överklagat beslutet.

Olagliga bosättningar / bärplockarläger
Den statliga utredningen ”Olovliga bosättningar” är avslutat och LRF har lämnat remissvar. Lättnader i Kronofogdens regelverk föreslås vad gäller tex kostnader och identifikation och det är positivt. Men LRFs huvudsynpunkt är att Polisen behöver bli betydligt mer aktiv när olagliga bosättningar bildas. Att slå läger på någons mark utan stöd i allemansrätten är olagligt. Och när något olagligt sker då är det till Polisen man som markägare, tomtägare eller fastighetsägare ska kunna vända sig.

Århuskonventionen - Talerätt
Under hösten 2016 kommer LRF genomföra en rättsutredning rörande Århuskonventionen och hur den har införts i Sverige mer i detalj. Konventionen innehåller bland annat bestämmelser om allmänhetens och miljöorganisationers möjligheter att delta i beslutsprocesser, initiera ärenden och överklaga myndighetsbeslut. Ytterligare kunskap i dessa frågor behövs bland annat i arbetet med den utredning som ser över vissa delar av skogsvårdslagen.

Utredning av skogsvårdslagen
När den särskilda utredare av skogsvårdslagen Charlotta Riberdahl ifrågasatte om privat ägande var lämpligt för en så viktig resurs som skog så blev det storm i skogssverige och på LRFs Facebook-sida. Utredaren fick lite senare lämna sitt uppdrag. Regeringen letar nu efter ny utredare och utredningen ska som tidigare vara klar 31 mars 2017.
Utredningens huvudpunkter är: 1/ Ansvar enligt skogsvårdslagstiftningen. 2/ Reglerna om överklagande av beslut, talerätten, (mot bakgrund av Änokdomen.) 3/ Om det ska straffbeläggas att lämna oriktiga uppgifter om miljöhänsynen i avverkningsanmälan.
http://www.regeringen.se/contentassets/f4bedf34e57f4a34a95d5f6127976b09/rattslig-oversyn-av-skogsvardslagstiftningen-dir.-2015121

Ekologisk kompensation
LRF ingår i expertgruppen till den statliga utredningen om ekologisk kompensation. Utredningen har dels sin grund i att EU-kommissionen förbereder ett initiativ om att undvika nettoförluster av biologisk mångfald (No Net Loss), dels att Naturvårdsverket har identifierat stora skillnader i svenska myndigheters tillämpning av miljöbalkens bestämmelser om ekologisk kompensation.
Utredaren kommer främst att analysera miljöbalken, plan- och bygglagen, väglagen och lagen om byggande av järnväg. Fokus ligger bl.a. på att i framtiden kunna skapa tryggare underlag för ekologisk kompensation /MKB-processen, markåtkomstfrågor för ekologisk kompensation, att öka frivillig ekologisk kompensation och att analysera och presentera ett samhällsekonomiskt perspektiv på ekologisk kompensation.
Utredaren ska enligt regeringens direktiv undvika att utforma förslag som verkar retroaktivt eller försvårar pågående markanvändning inom de areella näringarna.
Särskild utredare är Håkan Wåhlstedt, huvudsekreterare Karolina Ardesjö Lundén och sekreterare Jim Nilsson.

Småskalig vattenkraft
Frågan om småskalig vattenkraft har en tydlig äganderättslig vinkel. Och LRF, tillsammans med andra har bedrivit ett omfattande arbete regionalt och nationellt för att påverka beslutsfattare.
Under våren meddelade regeringen att de skulle lägga en proposition kring denna och andra vattenrelaterade frågor under september 2016.
Se ärende 137: http://www.regeringen.se/contentassets/2446ba3d970c4f109e2b97c02d17866f/propositionsforteckning-varen-2016.pdf
Nu kan vi dessvärre konstatera att det kommer ingen proposition i september. Var som är än mer problematiskt är att det verkar vara osäkert när en proposition kommer. Det kan dröja in till 2017 och det är något LRF är kritiska till. Vi behöver få till ändringar i regelverket snabbt. Om det dröjer behöver staten också bromsa de Länsstyrelser som skyndar igenom beslut utifrån dagens regelverk. Ju längre propositionen dröjer desto mer motiverat är det med ett moratorium.

Äganderättsliga steg i rätt riktning när det gäller torv Regeringen har lagt fram en proposition angående torvbrytning som ur ett äganderättsligt perspektiv går åt rätt håll. Förslaget i propositionen innebär att rätten att undersöka och utvinna energitorv utan fastighetsägarens samtycke tas bort. Det innebär att fastighetsägaren får en principiell möjlighet att välja om energitorv ska utvinnas på fastigheten och vem ägaren vill teckna avtal om torvutvinning med. På så sätt stärks fastighetsägarens rättigheter. Detta är något som ligger i linje med vad LRF genom åren drivit i denna fråga. https://data.riksdagen.se/fil/1978F856-23CC-4D10-9981-285DAD5D1483