Vad är en livsmedelsstrategi bra för?

1. Sverige har nu fått målsättningar för livsmedelspolitiken som länge saknats. (Det senaste, mer genomgripande, beslutet om målsättning/inriktning klubbades i början av 1990-talet.)

2. Nästan alla andra länder har någon typ av strategi för livsmedelsproduktionen, nu har även Sverige en. Vi kan börja spela i samma division som Finland och Danmark.

3. De beslutade målen är grunden för politiska beslut som gynnar vår näring. Både på kort och på lång sikt. Om man ska bygga ett hus måste man börja med grunden, det är den som nu är lagd.

4. Livsmedel är ett av få områden där det faktiskt skett en politisk överenskommelse över block- och partigränser.

5. Vi har nu långsiktiga målsättningar som står sig över tid.

6. Ökad svensk produktion ger mer jobb i hela landet, leder till bättre global miljö och minskar svensk sårbarhet.

7. Med en strategi är det lättare att få en samsyn kring vad som behöver göras (bönder, industri, handel, konsumenter, politiker, myndigheter).

8. Målsättningarna bör snabbt inkorporeras i myndigheternas regleringsbrev och instruktioner. Med målen kommer nu verk, myndigheter, regering etc att få ett nytt och mycket bättre balanserat uppdrag. Alla beslut, från statsbudget till föreskrifter som berör vår näring, måste bidra till att uppfylla målen.

9. Vi har tidigare enbart haft mål inom miljöområdet för jordbruket. Genom att produktionsmål införs jämte miljömålen ges nya förutsättningar att höja statusen på jordbruksproduktionen i Sverige och att konkurrenskraftsintressen kan likställas miljöintressen.

10. Med livsmedelsstrategin som bas ges goda argument varför politiska åtgärder kring en konkurrenskraftig svensk produktion ska prioriteras i olika sammanhang, bl a inför valåret 2018.

11. LRF kommer att hålla ögonen på att målen verkligen efterlevs. Om det inte sker kan vi nu ställa politikerna och ansvariga myndigheter till svars.

12. Det kommer nästan dagligen politiska förslag eller beslut som påverkar lantbruket. Några exempel:
o Förslaget om bank/finansskatt riskerar att drabba lantbruket genom ökade kostnader och stor administration. (Om den införs för mindre företag strider det mot målet att administrativa bördan ska lätta.)
o Det kommer en skrivelse från regeringen om utformningen av CAP. Denna måste nu ligga i linje med målen. Dvs ökad produktion etc.
o Inför de kommande förhandlingar i Bryssel om nästa CAP-reform har regeringen nu nya målsättningar. Detta måste leda till ett bättre utfall för svenska bönder.
o För att minska skadorna av vilt måste utfordringen av vilt begränsas. I arbetet med en ny proposition måste man ta hänsyn till de nya målen.
o Vi förväntar oss att den kommande höstbudgeten innehåller konkreta åtgärder som gynnar lantbruket. Skattelättnader etc.
o Utredningsförslag om exempelvis vägslitageskatt eller förändrad skatt på växtskyddsmedel kan inte genomföras om de sänker konkurrenskraften i den svenska produktionen.