John-Arne Sandström, Älmhults Bredbandssamordnare, berättar om hur kommunen gått tillväga.
- Ända sedan 2010 har det funnits en politisk enighet kring fiberutbyggnaden. Strategin var att alla permanenthushålls skulle erbjudas fiber så fort som möjligt, säger John-Arne Sandström, Älmhults Bredbandssamordnare.

Härlunda socken väckte kommunen
Stormarna Gudrun och Per blev uppstarten till fiberutbyggnaden i kommunen. Framförallt Härlunda socken var svårt drabbad och Telia hade inga ambitioner att bygga upp nätet. Då började invånarna att titta på fiber som alternativ till kopparnätet. 2009 vände sig byaföreningen till kommunen för att få hjälp. De hade då fått klart med finansiering från landsbygdsprogrammet men hade inget nät att koppla upp sig mot.
- Det fick oss att börja jobba på en kommunal strategi. Kommunen fastslog att det skulle byggas ett ortssammanbindande nät där skolor, äldreboende osv skulle anslutas och samtidigt ge möjlighet för byanät att ansluta sig. Uppdelningen var att kommunen byggde stamnätet och byaföreningarna engagerade sig i att skaffa fiber. Det krävdes alltså initiativ från dem, samt att de köpte materiel som kommunen hade upphandlat, säger John-Arne.

Eldsjälar drog gränserna
Kommunen kontaktade byaföreningar för att hitta eldsjälar som kunde ta på sig ansvar och hittade någon i alla områden. Därefter bjöd kommunen in till möten där föreningar fick vara med och sätta gränser mellan de olika byarnas fibernät.
- Byanäten gjorde en fantastisk insats och det löpte på bra tills pengarna från landsbygdsprogrammet tog slut. Då gick luften ur många föreningar, säger John-Arne.

Kommunen lånade pengar till byaföreningar
Med hjälp av kommunen gjordes nya ansökningar till landsbygdsprogrammet men ett stort område med byaföreningar, som motsvarade 1/3 av kommunens landsbygd, orkade inte jobba vidare med frågan. Då godkände kommunfullmäktige ett förslag om att föreningarna fick låna pengar av kommun till utbyggnaden, i avvaktan på besked från landsbygdsprogrammet. Ett löfte gavs också från politiken om att pengarna, sammanlagt 14, 5 miljon, inte skulle behöva betalas tillbaka, under förutsättning att kommunen tog över ägandet.

Kommunen ansvarar för sista utbyggnaden
Ett av byanäten nappade och byggde i egen regi men fyra andra föreningar frågade om inte Elmnet, kommunens bolag som ansvarar för att bygga ut fibernätet, kunde ta över projekteringen. Detta godtogs och nu är det indirekt kommunen som ansvarar för utbyggnaden i det sista område som återstår innan hela landsbygden i Älmhults kommun har möjlighet att ansluta sig till fiber.

Slopade nätavgift och överskott till föreningarna
Övriga byanätet äger och förvaltar fortfarande sina nät fullt ut. Regelverket säger att det måste kvarstå i sökandes ägo i sju år och sedan annonseras ut offentligt.
- Några föreningar har aviserat om att de vill slippa administrationen så fort de har tagit sig över tidsgränsen, säger John-Arne Sandström som är nöjd över att kommunen har kunnat slopa nätavgiften till föreningarna och dessutom kunna ge föreningarna en liten intäkt.
- Eftersom anslutningsgraden är hög och många använder sin fiber, samtidigt som driftskostnaden är relativt låg, blir det pengar över. Överskottet går delvis tillbaka till föreningarna.