Cilla och Tore Engstörm, mjölkproducenter i Färanäs, Alvesta, upptäckte en stor mängd jättebalsamin på sin mark, bakom en lada. De rensade och fick ihop 36 plastsäckar, varpå de vände sig till länsstyrelsen för information om avfallshanteringen.

- Vi fick besked om att lämna det till återvinningsstationen för övrigt brännbart. Det går också att bränna själva men risken är att allt inte bränns. På komposten ska de i vilket fall inte läggas, säger Cilla Engström.

Jättebalsamin är en högvuxen ört, upp till två meter, som lätt blir invasiv. Den kännetecknas av stora rosa eller purpurfärgade blommor och grova stjälkar. Fröna sprids på ett spektakulärt sätt genom att den mogna kapseln ”exploderar” vid beröring och på så sätt kastar ut fröna. Den etablerar ofta stora och täta bestånd på fuktig och gärna näringsrik mark, t.ex. längs diken, vid åstränder, på kompostupplag och i glesa lövskogar.

Den börjar producera frön i juli-augusti. Både blomning och frösättning fortsätter sedan till frosten dödar plantorna. Jättebalsamin har kort frövila, vilket gör att de
måste föröka sig varje år för att finnas kvar på platsen.

Så förhindrar du spridning av jättebalsaminer
Eftersom jättebalsaminer är ettåriga och endast sprider sig med frön är de relativt lätta att bli av med. Det viktigaste är att se till att plantorna inte bildar några frön.

  •  Klipp eller slå av plantorna med till exempel lie
  •  Ryck upp plantorna med rötterna
  •  Låt djur beta på dem, till exempel får eller kor.

Jättebalsaminer bildar lätt nya skott från stammen som unga. Slå därför helst av dem just när de börjar blomma, innan
de hinner bilda frön. Återkom sedan några gånger under säsongen för att ta bort eventuella nya skott. Upprepa åtgärden några år eftersom det kan vara svårt att helt hindra att några frön produceras.

Jätteloka

Jättelokan är en annan invasiv art som på kort tid ta över stora ytor och utplåna annan växtlighet i sin närhet genom att skugga ut andra arter. Den utsöndrar även ett giftigt ämne som gör att andra växter inte trivs. Jättelokan kan därför ersätta nästan alla andra växter förutom träd. Detta leder till att värdefulla växter försvinner och den biologiska mångfalden påverkas. Det kan även leda till en ökad erosion längs med exempelvis vattendrag, eftersom marken blir fri från vegetation under vinterhalvåret.

För att bekämpa jättelokan effektivt måste alla hjälpas åt. Det krävs dessutom tålamod och rätt tillvägagångssätt för att utrota växten. Om den får växa fritt på en del marker, mognar ständigt nya frön, som sprids till marker där man anstränger sig att bli av med växten. En enda planta kan producera upp till 50 000 frön, som kan ligga i jorden och vänta på att gro. Man får därför räkna med att hålla efter fröplantor i upp till 10 år. Bekämpning av jättelokan är mycket viktig i områden nära bebyggelse och särskilt där barn kan komma i kontakt med växten, då den kan ge allvarliga brännskador. Även utmed vägar, järnväg och vattendrag kan växten snabbt  spridas.

Vem har ansvaret?
Den som äger eller sköter marken är ansvarig för att jättelokan bekämpas. Kommunen kan hjälpa till med råd om hur du lämpligast bekämpar den. Kontakta kommunens parkförman om du har frågor om bekämpning av jätteloka på kommunens mark. Har du generella frågor om jättelokan och dess hälsorisker kontakta miljö- och byggförvaltningen.