Se filmsekvenser ur film med drönare över spannmålsfält här. 

Filip Axelsson är 20 år och arbetar på familjeföretaget Axelssons i Aby som har spannmål, jordgubbar, potatis och skog. I år är han ansvarig för spannmålen som uppgår till ca 200 hektar och består av rågvete, korn, havre, vete och raps. De är också Filip som har det största skogsintresset och planerar röjning och avverkningar i de 250 hektar som finns i familjens ägor. Ett jaktintresse därtill gör att han har god överblick när det gäller viltskador och ofta handlar det om vildsvin.

- I natt gjorde grisarna en riktig autostrada i potatisen, berättar han. De river ner elstängsel och är här ganska flitigt nu.

Vildsvinen är en kostsam historia
Hans uppfattning är att vildsvinsstammen ökar, det märks inte minst på omfattningen av skador som nu uppgår till en kostnad av runt 200 000 kr om året. För några veckor sedan tog de ut en besiktningsman för att göra en bedömning och på ett av fälten (1,6) hektar uppgick skadorna till 75 procent. Det är skador som har uppstått bara den senaste månaden.

LÄS MER: Så jobbar LRF med vildsvinsfrågorna

- Det enda som hjälper är att öka jakttrycket, säger Filip. Vi har försökt skrämma dem, men de bryr sig inte. Vi stängslar in väldigt mycket av vår mark med el också, men det är väldigt dyrt och kräver mycket underhåll och blir de tillräckligt många grisar går de igenom staketen ändå. De senaste åren har vi dessutom sett att de har börjat äta rapsen, förr gömde de sig bara i den, men nu äter de och då skjuter skadorna i höjden ännu mer.

En drönare underlättar inventering av viltskador
Vildsvinen bidrar till frustration, merarbete och minskad lönsamhet, men det har varit svårt att sätta siffror på vad det innebär. Sedan en tid tillbaka har de dock investerat i en drönare och en av dess första uppgifter har varit att inventera viltskador. Se en film med flygsekvenser över fältet här. 

- Det är svårt att gå över ett fält och bedöma hur stora skadorna är, men genom en flygning får man en helt annan överblick, det blir en mycket säkrare bedömning och det sparar in mycket arbete också, säger Filip som är den som i f
örsta hand sköter flygningarna. Vi kan till och med gå ner på tillräckligt låg höjd för att se vilket djurslag det är som har varit framme.

Ny teknik erbjuder nya möjligheter
Viltskadorna är den första uppgiften, men inte den sista. Fler och fler användningsområden upptäcks ju mer de använder drönaren. Den kan bland annat användas för att bedöma hur mogen en gröda är och hur ojämn mognaden på fältet är. Efter den torra våren kan de nu med drönarens information planera var de ska börja tröska och hur de lägger upp körspåren för att vara effektiva. I jordgubbsodlingen kan de upptäcka defekta vattenspridare och läckage i droppbevattningen, uppgifter som annars skulle kräva att man gick längs raderna för att titta på varje enhet.

LÄS MER: Framtidens bonde låter robotarna göra jobbet

- Dessutom finns det möjligheter i skogen, berättar han. Efter stormar kan vi använda drönaren för att inventera vindfällor och vi kommer också att kunna se sjukdomar på träden.

Forskningsprojekt tittar på avancerade sensorer
En drönare kan kosta nästan hur mycket som helst. Familjen Axelsson har gjort en investering på 20 000 kronor, men de ser det har den redan börjat betala sig. De är med i ett forskningsprojekt som drivs av Drones Center i Västervik också och forskningen där tittar på hur man kan använda drönare inom jord- och skogsbruket i framtiden. Med avancerad teknik och hjälp av sensorer tror man sig kunna upptäcka skador och sjukdomar i skogen med mer precision, beräkna bärigheten vid bearbetning av åkerjord, följa grödans utveckling och även minska behovet av växtskyddsmedel och växtnäring.

- Framtiden lovar gott, avslutar Filip och släpper iväg drönaren för en ny flygning.