Margareta Holmquist Kindlund, lantmätare på LRF Konsult är väl insatt i frågan och reder ut begreppen för oss. 

Vems är ansvaret för underhåll och för skada? 
På många platser i landet har kommunen, i samråd med vägsamfälligheterna, tagit över skötseln av de enskilda vägarna. Det innebär ofta att kommunen underhåller vägarna såväl vinter som sommar. För att bekosta detta tar kommunen hand om statsbidrag och eventuella kommunala bidrag.

Det här upplägget innebär dock inte att vägsamfälligheterna har ansvarsfrihet när det gäller vägarna. Om skador uppstår till exempel på fordon på grund av hål i vägbanan, tjällossning, översvämning eller att en igentäppt vägtrumma orsakar skada på omgivande mark eller anläggning, så är ansvaret fortfarande vägsamfällighetens och det kan i slutändan bli mycket kostsamt för delägarna i vägsamfälligheten om föreningen inte har en ansvarsförsäkring som gäller i sådana situationer.

Vad ska man göra om en vägsamfällighet är vilande? 
Det bästa är att väcka liv i föreningen så att man varje år genomför ett årsmöte och om någon styrelseledamot inte längre äger fastighet som har del i vägen måste den personen ersättas. Enligt nya regler så måste samfällighetsföreningar dessutom utse en ”verklig huvudman” och anmäla det till Bolagsverket. Upptäcker man att någon försäkring inte finns för vägen, bör man teckna en ansvarsförsäkring. Om man är medlem i Riksförbundet Enskilda Vägar (REV) ingår sådan försäkring. Det är ofta billigare att vara medlem i REV än att vägsamfälligheten själv tecknar sådan försäkring. Att bli medlen i REV är en trygg och kostnadseffektiv lösning som varje vägsamfällighetsförening utan försäkring borde göra.