I och med Brexit kommer det att uppstå ett stort budgetunderskott på ca 12 miljarder euro i den övergripande långtidsbudgeten. Detta kommer naturligtvis att påverka EUs ekonomi en hel del och även hur stor del den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) får.

Just nu finns det ett förslag om att medlemsländerna ska öka sina inbetalningar till EU för att täcka upp för brexit. För Sveriges del handlar det om att betala in ca 15 miljarder kronor ytterligare. Sverige är ett av de länder som motsatt sig detta. Hur det kommer att bli är ännu inte klart. Ett besked om långtidsbudgeten är beräknat till slutet av maj, men det kan också dra ut på tiden om inte parlamentet och ministerrådet är överens i frågan.

Troligen minskad tilldelning till CAP
Som det ser ut nu, även om mycket ännu hänger i vågskålarna tills budgeten är beslutad, så förväntar man sig att det blir en minskning med ca 10 procent för jordbrukspolitiken efter 2020. EU-kommissionären Phil Hogan har uttalat sig om att den största delen av minskningen troligen läggs på pelare två, det vill säga landsbygdsprogrammet. Pelare ett; direktstöden/gårdsstöden kommer antagligen inte att minska i någon nämnvärd grad.

Vad innebär minskad del till landsbygdsprogrammet för Sverige?

Pelare två: landsbygdsprogrammet finansieras till 50 procent av EU och till 50 procent av Sverige. I denna pelare finns till exempel miljöstöden med stöd för betesmarker, forsforkällor, dammar, lantrasdjur mm. En minskning i denna del innebär att varje land har möjlighet att skjuta till extra medel om man anser denna del vara viktig. I de fall där man inte anser det vara av vikt kommer regioner som är särskilt beroende av dessa stöd att tappa en större del. Sydostregionen med Kalmar, Blekinge och Kronobergs län, som har mycket betesmarker och mindre del spannmål jämfört med många andra områden, riskerar vid en minskning i denna pelare att tappa mycket stöd. Ett område vi redan nu kan se ligger i riskzonen vid dessa förändringar är allvaret på Öland.

Hur det blir kommer delvis att bero på utfallet i höstens val och vilka ställningstagande den framtida regeringen kommer att göra om huruvida man vill skjuta till ytterligare medel samt hur mycket Sverige kommer att behöva betala in ytterligare på grund av Brexit.  

Väntade förändringar i CAP
Genom det utkast som läckt om den framtida jordbrukspolitiken finns det fler förändringar att vänta.

- Capping föreslås, det vill säga ett tak för inkomst för jordbruken på 60 000 euro per företag och kalenderår. Syftet är att de mindre företagen ska gynnas medan de stora, som redan generellt tjänar mer, inte ska kunna lyfta hur mycket stöd som helst. Sverige har varit emot detta förslag, då reglerna kan kringgås och regeln därmed skulle förlora sin udd. Om Capping blir verklighet kan man se att områden med stora slätter där de större företagen ofta finns skulle drabbas i större utsträckning än till exempel Sydostregionen som i högre grad domineras av skog.  

- Ett annat sätt för EU att gynna de mindre företagen är genom omfördelningsstöd. Ju mer mark du brukar, desto fler stödrätter har du – men utbetalningarna kommer att sjunka proportionerligt per stödrätt ju fler stödrätter du har.

- Riktade stöd till specifika områden genom kopplat stöd i syfte att öka en viss produktion föreslås ligga kvar. I Sverige går de kopplade stöden i dagsläget till nötköttsproduktion och om dessa finns kvar är det för oss i regionen väldigt positivt, eftersom vi har mycket köttdjur och det därmed är viktigt för många företagare med dessa stöd.

- Den gröna arkitekturen det vill säga strukturen för miljövillkor, kommer att göras om vilket innebära att tvärvillkoren och förgröningsstödet troligen tas bort. Istället integreras en ny grön förvaltningsmodell och nivån höjs för de villkor som är obligatoriska för jordbrukaren. Tvärvillkoren har varit kritiserade bland annat på grund av sin krångliga byråkrati och att dessa försvinner är positivt. Vad innebörden blir av att kraven höjs och beroende på vad de istället ersätts med, återstår dock att se.

- Ytterligare områden som också anges som viktiga i utkastet är generationsskifte och riskhanteringsverktyg. Det innebär att man troligen kommer att fortsätta satsa på dessa, vilket är positivt.

Sammanfattningsvis är mycket fortfarande oklart och det finns både positiva och negativa möjliga konsekvenser av det utkast som läckt. Tydligare besked är att vänta när långtidsbudget är klar.

Läs mer om vad EUs jordbrukspolitik har inneburit under de senaste åren, för både bönder i Eruopa och för konsumenter