Vi bönder är uppenbarligen omåttligt strävsamma och kanske över måttan positivt inställda till det vi gör.

Just nu råder ett relativt lugn inom branschen, men det kan faktiskt vara så att vi går en tuffare framtid till mötes. Räntorna kan i princip inte bli lägre, politiska omvärldsfaktorer skickar starka signaler om protektionism, väderleken är mer oförutsägbar än någonsin och EU har problem med att få sin budget att gå ihop där starka krafter vill skära kraftigt i jordbruksstöden.

Det finns därför all anledning att vara uppmärksam på faktorer som ytterligare försvårar våra möjligheter att bedriva verksamheten. För trots allt – lantbruket är inte ett särintresse (som en välkänd politiker yttrade för några år sedan) utan i allra högsta grad en vital verksamhet för att vi i Sverige skall kunna erbjudas mat och skogsprodukter av god kvalitet, framställda med en värdegrund som är självklar i vårt land, men som inte med självklarhet representeras av motsvarande import.

Myndigheternas ”tillsyn” av lantbruket är en sådan faktor. Resurstilldelningen till denna ”tillsyn” har ökat kraftigt de senaste 10 åren med resultat att förskrifter om och synpunkter på lantbrukets verksamhet blivit alltmer detaljerad och många gånger rent inkompetenta. Ovanpå detta utvidgas och breddas områden som anses skyddsvärda där ofta enskilda tjänstemän får utlopp för sina personliga intressen – på lantbrukets bekostnad.

Men vi lever farligt nära gränsen till vad vi klarar av i det här avseendet och det kommer krävas en mer pragmatisk och samarbetsvillig inställning från myndighetshåll för att detta inte skall bli tuvan som stjälper lasset.

Magnus Alvelid
Ledamot i regionstyrelsen LRF Sydost