Artskyddsförordningen upplevs otydlig – nu ska det bli ändring på det

Flera uppmärksammade juridiska processer pekar på att det råder oklarheter kring hur artskyddsförordningen ska tillämpas. Det skapar en osäkerhet för skogsägarna och är även olyckligt för skyddet av den biologiska mångfalden.

Miljöminister Karolina Skog uttalar sig i regeringens pressmeddelande:

− Som miljöminister vill jag självklart att den markägare som sköter sin skog på ett sätt som är bra för hotade arter ska kunna kombinera det med god ekonomi för sin näringsverksamhet. Regelverken ska ge incitament för att bevara och utveckla naturvärden.

Artskyddsförordningen syftar till att effektivt skydda hotade arter och samtidigt vara tydligt gentemot markägare om vad som gäller kring ersättning. En översyn kommer därför nu att göras för att skapa tydlighet och förutsägbarhet om vad som gäller för både skogsägare och miljöintressen.

Skogsstyrelsen har fått i uppdrag att genomföra en inventering av nyckelbiotoper
Regeringens skogspolitik bygger på de två jämställda målen; miljö och produktion och det finns behov av att utveckla bägge dessa delar. Ett led i detta är det beslut som har tagits om att genomföra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper i skogen. Uppdraget har gått till Skogsstyrelsen som ska säkerställa att inventeringen och registreringen är rättssäker och effektiv. Klassificeringen ska ske med hänsyn till landskapets lokala och regionala förutsättningar.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht säger i regeringens pressmeddelande:

– Det är viktigt att värna äganderätten så att incitament för ett hållbart skogsbruk främjas. Sverige behöver skog och skogsbruket i den gröna omställningen till ett fossilfritt samhälle och till att skapa jobb och hållbar tillväxt i hela landet.

Från LRF Skogsägarnas sida påminner man om de kriterier som kontinuerligt lyfts från skogsägarrörelsen, och som måste uppfyllas för att familjeskogsbruket ska acceptera en nationell nyckelbiotopsinventering:

• Att nyckelbiotopsbegreppet begränsas till mindre områden som tydligt avviker från den kringliggande skogen och har höga naturvärden. 

• Att sådana mindre områden endast ska kunna klassas som nyckelbiotop om staten är beredd att ersätta skogsägaren ekonomiskt. 

• Att när staten inte vill betala, är det skogsägarens eget val om området ska avsättas eller ej. Vill inte skogsägaren det, ska området inte heller klassas som nyckelbiotop.

Effekter?

Hur utfallet blir av dessa beslut är ännu oklart och mer information inväntas.