Varför är fosforläckage ett problem inom lantbruket?
Fosfor är ett av flera viktiga ämnen för tillväxt och i lagom dos bidrar det till goda skördar. För mycket kan leda till övergödning och för lite till bristsjukdomar och sämre kvalitet. Inom lantbruket tillför vi fosfor genom att återföra djurens gödsel alternativt mineralgödsel till åkermarken.

Fosfor finns naturlig i matjorden, men om jordarna eroderas, sker ett läckage av fosfor. Men på jordar som är starkt uppgödslade kan löst fosfor börja läcka ur jord. Läckaget förs med regnvatten ut i vattendrag och hamnar på sikt i sjöar och hav, där det dödar växtlighet och djurliv på havsbotten och till exempel orsakar algblomning i ytvattnet.

Historisk överblick
Forskning visar att fosfor har läckt ut från marker till vattendrag och hav så länge vi har haft koncentrationer av människor samlade i städer och inte konsekvent har tillvaratagit fosfor och kväve från folkgödsel. Med jordbruket och dess utveckling, möjlighet till inköp av mineralgödsel och större enheter med djur har det även skett en annan form av förflyttning av fosfor. Dels har näring transporterats till städer så att kretsloppen för fosfor på gårdarna i vissa led har brutits som till exempel på växtodlingsgårdar utan djur och dels har gödsling av åkermark i större skala lett till ökat läckage från åkrarna. Insikt om denna problematik har lett till att vi har arbetat med att göra systematiska fosforåtgärder inom jordbruket sedan 80-talets början.

Kommunala reningsverk började byggas först under 60-talet och trots att många reningsverk idag har en fosforrening på runt 90 procent, så utgör de kvarvarande 10 procenten otroligt stora volymer på grund av hur många människor vi är som totalt sett belastar systemen. Att återföra slam till åkermark för att på så sätt sluta kretsloppet för fosfor är också en kontroversiell fråga, då slam förutom fosfor och andra näringsämnen också kan innehålla sådant som vi absolut inte vill ha ut på åkermark, till exempel tungmetaller. Även enskilda avlopp bidrar till problematiken och där pågår idag ett arbete med att byta ut systemen.

Trots att olika aktörer har arbetat med åtgärder under flera decennier kvarstår problematiken med övergödning i vattendrag och kustvatten. En av anledningarna är att fosfor som har lagrats i sjöar och havsbottnar under många hundra år ibland läcker ut och bidrar till övergödning. Det vill säga, även om vi minskar eller till och med nollar läckage av fosfor från lantbruket, reningsverk och enskilda avlopp, så kommer en del sjö- och havsbottnar att fortsätta läcka fosfor under lång tid framöver. Att frågan är komplicerad och att det saknas enkla svar betyder dock inte att vi kan ge upp.

Frivillighet eller lagtvång inom lantbruket?  
Lantbruket är således inte den enda aktör som bidrar till fosfortillförsel till vattenmiljön och att enbart skylla på denna sektor i debatten är att grovt förenkla frågan. Men oavsett hur vi vill fördela skuld och ansvar när det gäller övergödning så kvarstår faktum: när fosfor väl har hamnat i vattenmiljön är det mycket svårt att få tillbaka ämnet till de ursprungliga kretsloppen på land – där de behövs. Vi måste därför var och en göra vad vi kan för att hantera problemet och minska läckage.

Idag bygger arbetat för att minska fosforläckage inom lantbruket på fyra styrmedel som tillämpas samtidigt: lagstiftning, miljöersättningar i Landsbygdsprogrammet, frivillighet som till exempel rådgivning i Greppa Näringen och till sist på krav som en del uppköpare ställer på lantbrukaren. Men om vi inte kan påvisa resultat under de kommande åren kan konsekvenserna bli allvarliga med nya lagar, regler och begränsningar i våra verksamheter som följd.

Vad säger LRF om fosfor?
Inom LRF är övergödning en allvarlig fråga och den dyker upp allt oftare i debatten. Tyvärr är det som redan påtalats alltför lätt för debattörer att förenkla resonemanget och lägga hela skulden på bönderna. Markus Hoffman, vatten- och växtnäringsexpert på LRF, menar att man behöver se hela bilden för att hitta framkomliga lösningar istället för att leta syndabockar.

- Vi vet att lantbruket är en av de aktörer som bidrar till fosforläckage och på sikt övergödning, men vi har också arbetat med att minska läckaget i nästan 40 år. Vi gör inte fel, men ju mer vi lär oss om problematiken, desto mer komplext blir det. Vi bör alla lägga kraften på att hitta de mest effektiva åtgärderna och göra dem på rätt ställen, inte peka finger och fördela skuld.      

Han menar att de bitar vi behöver jobba med inom lantbrukssektorn är att öka kännedomen om problematiken, vilka åtgärder man kan göra för att förbättra situationen och att det finns stöd att söka för att genomföra dessa.

- Lantbrukaren känner sin mark väl. Ofta visar modeller och beräkningar precis det bonden redan vet om var jorderosionen läcker fosfor till diken och vattendrag, hur blöta perioder påverkar och så vidare, säger Markus. Nu måste vi öka kännedomen om vad det innebär när det gäller fosforläckage och vad hen kan göra.

Myndigheterna har gett lantbruket mandat att arbeta med övergödning på frivillig väg och för att det ska vara möjligt att finansiera åtgärder har man också avsatt resurser i form av stöd.

- Det finns idag sju olika åtgärder i vattendirektivets åtgärdsprogram för att minska fosforläckage och till alla dessa finns det fosforstöd kopplade i landsbygdsprogrammet, berättar Markus.

Han uppmanar alla lantbrukare att söka stöden hos sin länsstyrelse, men framhåller också att det är bråttom. Om myndigheterna inte ser att frivillighet och stöd ger resultat är risken överhängande att man byter strategi och istället använder sig av lagtvång.

- Det vore en mycket olycklig utveckling om vi hamnar där, säger Markus. Passa på att söka stöden, det är ovanligt att företagare får betalt för löpande miljöskyddsåtgärder och vi bör använda dessa pengar.

Forskning tittar också på andra möjligheter och en av dem är så kallad dammsugning av sjöar. Just nu rullar länsstyrelse-projekt i både Östergötland och Jönköpings län där man genom så kallad lågflödesmuddring av sjöar suger upp det översta bottenlagret och renar detta från fosfor. Det är mycket positivt och fosforn kan spridas på åkermark, men mer utveckling krävs och det är långt ifrån en universell lösning.

Greppa Näringen är ett annat projekt där LRF är en av flera samarbetspartners och där kostnadsfri klimat- och miljörådgivning erbjuds på grupp- och gårdsnivå. Du kan läsa mer om projektet och dess möjligheter på www.greppa.nu   

Läs mer om forsforläckage och övergödning här.