Det blev en intressant debatt under evenemanget Mat i Världsarvet 2018 i Mörbylångadalen på Öland. I och med att alla politiska partier i riksdagen har gjort en bred överenskommelse om en ökad livsmedelsproduktion i Sverige så var alla överens om målet, olikheter fanns dock i HUR vi skulle nå dit.

En viktig uppgift vi har inom LRF är att höja kunskapsnivån hos de politiker som har ansvar för landsbygd, livsmedel och jordbruk. I LRF Sydosts region gjorde vi en riktig storsatsning och kombinerade det välbesökta evenemanget Mat i Världsarvet med en politikerdebatt med representanter från alla partier i riksdagen. Riksdagsledamöter och riksdagskandidater samt lokalpolitiker.

Företagande

Christian Horn, förtroendevald i LRF Sydosts regionstyrelse inledde frågebatteriet med ”företagandet på landsbygden och infrastruktur” och ställde frågan:

-          Vad är den viktigaste åtgärden för att skapa bättre förutsättningar att driva företag på landsbygden? 

Här var partierna som svarade mycket samstämmiga och Christina Yngwe, C sa att dom ville sänka arbetsgivaravgifterna och Mattias Karlsson, L sa att dom ville minska riskerna för företagarna genom att göra reglerna enklare och minska riskerna vid anställning.

-          Vad ska politiken göra för att infrastrukturen ska bli likvärdigt mellan stad och land?    

Max Troendlé, MP var först ut och förespråkade utbyggnad av höghastighetsbanor för att sänka belastningen på de regionala transporterna, samt att vi måste satsa ytterligare på utbyggnad och upprustning av de regionala banorna. Här kontrade Mattias Bäckström Johansson, SD med att en satsning på höghastighetsbanor skulle svälja alla möjligheter till andra investeringar i infrastruktur och att det var ett renodlat storstadsprojekt. Johan Persson, S var emellan de två och sa att regeringens satsning på höghastighetsbanor inte skulle få någon undanträngningseffekt på andra investeringar i infrastruktur.

Klimat och miljö

När vi ställde den direkta frågan till debattörerna om vilken typ av bränsle deras bilar gick på; förnybart eller fossilt, så var det många som fick stryka på foten med att de körde både gamla diesel- och bensindrivna bilar.

-          Hur får vi fart på det biobaserade samhället?

Kaj Raving, V - Vi måste ge företag och kommuner förutsättningar att komma igång på ett bra sätt och föreslår ett omställningsbidrag som ska ge företag ekonomisk möjlighet att göra de omställningar som behövs. Sten Bergheden, M sa att det är viktigt att vi inte bara fokuserar på EN drivmedelslösning. Vi måste ha fler ben att stå på. Vi kommer inte att resa mindre om tio år, vi kommer att resa mer och vi måste lära oss att ta hand om det vi släpper ut.

Maten

Den sista punkten på dagen avhandlades uppe på en stekande het scen vid ett dukat matbord och nu var det just maten som stod i fokus. Ska vi öka vår självförsörjningsgrad? Ett samstämmigt JA kom från alla partierna.

Svensk livsmedelsproduktion är även klimatsmart, har extremt låg användning av antibiotika i djuruppfödningen och väldigt höga krav på djuromsorg. Detta gör att det blir dyrare för bonden att producera livsmedel i Sverige. 

-          Ska samhället ersätta bonden för det?

Irene Oscarsson, KD svarade att lantbrukarna precis som alla andra företagare vill driva sina företag så att de kan leva på det och få betalt för vad de producerar och utför. Om samhället vill ha ytterligare tjänster genomförda, som till exempel öppna landskap, en fortsatt god biologisk mångfald eller att vi vill ta hand om våra djur på ett särskilt sätt, så får vi vara med och betala för det.

 

Vill du veta mer om LRF Sydosts valarbete 2018 kontakta Sarah Ejermark, sarah.ejermark@lrf.se