Karen Jensen arbetar med att samordna kommunernas miljötillsyn i Kalmar län bland annat genom projektet ”Sätt P för fosforn” som ägs av kommunernas miljöförvaltningar, länsstyrelserna i Kalmar och Gotlands län samt Regionförbundet i Kalmar. En del av hennes arbete handlar om att ta fram verktyg för att underlätta och effektivisera arbetet.

Ett exempel är det inspektionsunderlag med fokus på hur man kan minska fosforläckage från åkermark som just nu håller på att färdigställas. Materialet ska sedan användas som ett verktyg i diskussioner med lantbrukare för att visa på konkreta möjligheter till att göra framgångsrika åtgärder. Inspektionsunderlaget kommer att vara klart under början av 2019 och läggs även ut på hemsidan. 

Ett annat hjälpmedel kring arbetet med fosfor är de kartor över åkermark i Sverige som SLU håller på att ta fram. Kartorna visar var risken för fosforläckage genom jorderosion är störst och kommer att bli ytterligare ett verktyg för att minska övergödning.

- Kartorna kommer att gynna både lantbrukarna och miljön, säger Karen. Även om vi vet att våra mätningar behöver förbättras, så kan vi se att alla vattendrag i Kalmar län är påverkade av övergödning. Vi hoppas och tror att inspektionsunderlaget och kartorna ska göra det möjligt för oss att se var läget är mest akut, så att jordbrukare/markägare kan göra åtgärder där det är viktigast och därmed få störst effekt.  

Lantbrukare har generellt bra koll
Christer Hermansson arbetar som miljöinspektör i Västerviks kommun där ”Sätt P för fosforn” är en självklar pusselbit i miljötillsynen och i sin roll möter han många lantbrukare.

- Jag märker att kunskap och intresse för att göra åtgärder kan variera en del bland lantbrukarna, men att de allra flesta som är lite större och därmed har regelbunden tillsyn har bra koll på vad de håller på med, säger Christer. Lagkraven är sällan något problem för dessa lantbrukare och ibland har de själva egna förslag på åtgärder för att minska fosforläckage som de vill diskutera.   

Vilka åtgärder som är aktuella för varje lantbrukare beror på vilken verksamhet gården har och hur den tillhörande marken ser ut. En gård med djurhållning skiljer sig till exempel mycket från en gård som enbart har växtodling. Gården med djur har en mer integrerad produktion medan växtodlingsgården bryter kretsloppet när näringen förs bort från gården och man tvingas tillsätta mineralgödsel om man inte har någon annan form av samarbete för att lösa gödslingen.    

Exempel på åtgärder
Vad man bör göra är väldigt individuellt, men för att nämna några åtgärder så menar Christer att gödslingen till exempel bör anpassas till markkarteringen och att de som har flytgödsel bör analysera näringsinnehållet innan gödslingen planeras. Har man gammal halm bör man inte köra ut den i skogen, utan låta den brytas ner på gödselplattan för att därigenom kunna ta tillvara på näringen. Har man skyddszoner vid vatten bör man vara noga med att hålla skyddsavståndet så att gödseln hamnar där den verkligen gör nytta. Man kan också undvika att bearbeta jorden på hösten.

- Det viktigaste är att alla kan göra något och att det inte behöver kosta jättemycket, säger Christer. Var rädd om fosforn, se den som en resurs, rätt nyttjad kan man ändå maximera sina skördar och om man vill lära sig mer om vad man kan göra för åtgärder är man välkommen att kontakta sin miljöinspektör, prata med Greppa Näringen eller läsa på vår hemsida.

Materialet läggs ut på hemsida www.miljosamverkansydost.se under projektet ”Sätt P för fosforn” hösten 2018.

Läs mer om fosforläckage och övergödning här.