Gamlebyviken har länge varit ett problemområde. Förutsättningarna med en djup vik och ett grunt utlopp till havet gör att vattnet ligger kvar i viken länge, vilket leder till döda bottnar. Västerviks kommun har gång efter annan startat projekt för att åstadkomma en förändring, men de kortsiktiga satsningarna har inte lett någonstans. År 2012 anställdes dock Dennis Wisman som projektledare för arbetet och med honom följde både idéer, driv och en långsiktighet.

Baggetorpsån blev ett pilotområde
Håkan Lundgren, lantbrukare och regionordförande i LRF Sydost, var en av de lantbrukare som ville vara med när Dennis letade efter ett pilotområde att starta med och valet föll på Baggetorpsån. Under åren som följde fick de sedan tillsammans med honom arbeta med olika åtgärder på sina marker längs ån för att minska näringsförluster.

- Vi såg alla att det fanns en hel del att vinna på att genomföra ett arbete av det här slaget, säger Håkan Lundgren. Visst har det krävts mycket tid och arbete av oss och trots att vi har sökt stöd har vi också fått lägga ner en del pengar själva. Men det har gett resultat också! 

Mycket tid och energi bakom åtgärderna
Gruppen har tillsammans strukturkalkat ca 450 hektar, gräv tvåstegsdiken i flera kilometer, grävt kalkfilterdiken, gjort fosforfällor och skapat flera våtmarker, där de har bedömts ge störst effekt. Ungefär tre, fyra år senare när växtföljden har gjort en cykel, visar mätningar i viken att utsläppen av fosfor har minskat till en fjärdedel av de ursprungliga halterna och nu börjar de allihop också se effekterna av åtgärderna ute i markerna.

- Jag får mycket bättre skördar på de fält där jag har genomfört åtgärder och på de områden där jag har haft översvämningar tidigare har detta problem försvunnit, kommenterar Håkan. Allt som allt är det helt klart en ekonomisk vinst för mig och företaget.

Win win-effekt för lantbruk och miljö
Ekonomi är generellt en viktig puck i den här frågan och Dennis Wisman har hela tiden tryckt på win-win som ett nyckelord i arbetet. Han menar att både lantbrukare och miljön måste tjäna på det för att företagarna ska bli intresserade och villiga att göra åtgärderna.  

- Men det är viktigt att det här arbetet görs, inte bara för att både vi och miljön långsiktigt tjänar på det, utan också för att vi nu har en chans att visa att vi kan sköta detta på frivillig väg, säger Håkan. Om vi inte gör det riskerar vi att få mycket mer framtida lagkrav att förhålla oss till, vilka kan försvåra för oss att sköta våra verksamheter. Just nu har vi ett fönster av frivillighet och det finns även pengar att söka för att göra åtgärder. Så sök, både för din egen skull och för framtidens lantbrukare! 

Läs mer om övergödning och fosforläckage här.