Matfågel
Jenny Andersson från Stjärnamo Kyckling, Bankeberg i Kalmar län upplever att torkan kommer att ger stora konsekvenser för henne och kollegorna inom branschen. Tillgång till vatten eller foder har för dem inte inneburit  några större problem under sommaren, men de har redan märkt av prishöjningar  på de flesta inköpsposter som kycklingar, spån/flis och el och höjningarna väntas anta historiskt stora proportioner framöver framförallt när det gäller foder. Priset på spån har till exempel redan gått upp med 25 procent och flis av rätt kvalitet kan bli en bristvara. Halm är svårt att få tag i och när det gäller foder så släpps priserna för de flesta först i oktober, men troligen kommer de att representera enorma prishöjningar.

- Just nu finns det många frågetecken och en stor oro i branschen,  ekonomiskt ser det tufft ut, säger Jenny.  För att få ekvationen att fungera måste merkostnaderna tas ut gentemot konsument. Men om vi har handeln med oss och konsumenterna är fortsatt lojala och väljer svenskt , så kan det ändå bli en fungerande utveckling.

Gris
Mikaela Johnsson är grisproducent i Hamneda, Kronobergs län och hon ser med oro på det kommande året. De är många faktorer som spelar in i hur utvecklingen blir, men skördeläget är dåligt, det är svårt att få tag i halm och foderpriserna har redan stigit en hel del. Dessutom har priserna på gris minskat sedan årsskiftet och prognoserna från slakterisidan talar för en fortsatt utveckling i samma linje.

- Vi räknar med att det är ett tufft år som väntar, säger Mikaela. Det som är positivt är att den intensiva värmen har gett vika för svalare väder och det gör att djuren mår bättre. Vi vet att vi kan sälja gris också, men vi är känsliga för importen och vi behöver få upp priserna utan att tappa konsumenternas köpvilja.

Mjölk
Camilla Hilmersson från Älmeboda i Kronobergs län är mjölkproducent och hon ser konsekvenser på både kort och lång sikt inom branschen.  I nuläget handlar det mycket om brist på beten, vilket genererar stödutfodring  eller att djuren måste  stallas in. Foderbristen är med andra ord kännbar för de flesta och det i sin tur ger långtgående konsekvenser.

- Hos oss fodrar vi redan med vinterfodret, så nu står hoppet till att det blir en tredje skörd. Men antingen vi får in mer foder eller tvingas köpa in grovfoder eller någon form av ersättare, så innebär det att det generellt kommer att bli en betydligt dyrare foderstat, säger Camilla. För en del företag betyder det kanske att de måste slakta ut djur och det ger oerhört stora konsekvenser, eftersom det tar lång tid att komma tillbaka på samma nivå i produktion igen. Särskilt sårbara är de företag som inte har hämtat sig efter mjölkkrisen.

Det som är positivt i situationen är att alla aktörer som till exempel banker, slakterier och foderfirmor är välvilliga och gör vad de kan för att stötta i situationen. Det som behövs därutöver är en prishöjning för att kompensera de ökade kostnaderna och att konsumenterna förstår situationen och fortsätter vara lojala och välja det svenska.    

Nötkött
Christian Horn är nötköttsproducent i Åryd, Kronobergs län. Han sammanfattar sommaren med att det har varit svårt att få betena att räcka till, att det har tillkommit mycket extra jobb med att stängsla in vallar och skogsbeten och att vattenkörningen har fått gå på högtryck.

- Många har förstås varit tvungna att stödutfodra också och det har varit en hel del arbete med att fånga in djur som rymmer mycket tidigare på säsongen än vanligt, säger Christian. Det har varit en intensiv sommar och det kommer att bli en tuff vinter.

Det som väntar nu är att se hur en eventuell tredje skörd blir. Det finns fortfarande hopp om att få in mer foder, men det beror på  hur utvecklingen med regn och temperaturer ser ut och när det gäller foderläget finns stora individuella skillnader. Om man inte har sett över sin grovfoderstrategi är det dags att göra det nu. En del köper in grovfoderersättare eller importerar foder, medan andra har så de klarar sig. Klart är i alla fall att det kommer att blir svårare än normalt att bli av med kalvarna i år och att livdjursförmedlingarna kommer att vara ansträngda. På sikt kan branschen tappa modersdjur om man blir tvungen att slakta mer än normalt och det kan även påverka aveln.

Grönsaker
Anders Olsson  är grönsaksodlare i Fågelmara, Blekinge län med odling av gurka, grön sparris och sockermajs och han är överlag positiv till sommarens värmerekord. Med egen brunn och en väl utvecklad bevattning har vädret bidragit till större skördevolymer än normalt.

- Det har inneburit mycket arbete, jag har fått styra dygnet efter bevattningen och det har förstås tillkommit extra kostnader, men jag har också fått fram enorma mängder gurkor, så till den grad att jag har haft svårt att sälja alla.  Sedan vet jag av erfarenhet att till exempel sparrisen är känslig och om de inte har fått tillräckligt med vatten i år så kommer det att påverka nästa års skörd, men det märker jag först då.

Situationen är förstås väldigt unik för varje företagare, men för Anders som fortfarande väntar på att skörda sockermajs, ser det inte ut att bli några större negativa konsekvenser.

Häst
Maria Hjelm Nilsson från Mörrum i Blekinge är hästägare och projektledare i Häst i Sydost. Hennes bild av situationen för hästägare i regionen är att många hästägare och företag befinner sig i en svår situation. Framförallt är det stor brist på grovfoder och särskilt i stall med få hästar. Det finns importerat grovfoder att få tag i, men kvaliteten är väldigt varierande och det är svårt att göra bedömningar på det foder som är inplastat. Kostnaderna har också ökat enormt.

- Fodersituationen bidrar generellt till att skapa oro inom hästnäringen.  En del har inte fått tag i tillräckligt med grovfoder, andra har hittat foder men stapplar under kostnaderna och har svårt att hitta lagringsutrymme för det foder som är oplastat. Det finns också en oro för att fodret man har fått hem kan innehålla ogräs och att en sämre kvalitet kan bidra till fler sjukdomsfall, säger Maria.

Något som har blivit tydligt denna sommar är att hästnäringen står utanför nästan allt krisstöd och att det också saknas samordning inom näringen.