Jag finner ingen anledning att ställa olika torrår mot varandra
men detta är nog ett av de värre. När jag har gått och funderat på den här spalten så blev jag uppmanad att försöka se något positivt i alla bekymmer.

Vi måste erkänna att gemene man har en mycket stor sympati
för oss och vill oss väl men en gräsmatta räcker tyvärr inte för
att avhjälpa foderbristen. Att köpa svenskt har nog gått än djupare i människors medvetande, hoppas bara att budskapet når fram till offentlig upphandling och restauranger.

Bränderna är ett bra exempel som visar att på de platser där
bönder har varit med och stöttat med vattentransporter och arbete har släckningen oftast gått mycket bra. Jag tror att de handläggare som vill riva dammar för att skapa fria vägar för fiskarna att vandra nog har förstått att det är bättre att släppa vattnet i en lugn takt så att det finns kvar reservoarer vid behov än att släppa allt på en gång.

Vi är på väg att få en medvetenhet i samhället om att de former av ytterlighetsväder som vi haft under senare år kommer att vara det som gäller i framtiden. Och utifrån detta måste vi anpassa vår produktion. Naturens nycker löser man inte med ett Facebookinlägg.

Jag vet att det vi alla tänker på och försöker lösa är konsekvenserna av att vi inte fått något regn att tala om på snart 100 dagar, att det mesta som skulle växa och ge intäkter är på väg att helt brännas ner. Men det är just då, mitt i
allt elände, som man kan behöva tänka en positiv tanke.