Christina Nordin inledde med att prata om Jordbruksverket och dess uppdrag och hur de har prioriterat arbetet under den senaste tiden. Det är fyra områden som Jordbruksverket har prioriterat; utbetalningar i tid, livsmedelsstrategin, nästa CAP reform och det goda kontrollmötet.

- Samtidigt är det viktigt att vi säkerställer fortsatt fokus på Sveriges höga ambitioner inom miljö, klimat, djurhälsa och djurskydd, säger Christina.

- Att utbetalningarna inte fungerar kan vi inte snacka bort, det SKA bara fungera, fortsätter hon. Vi har inte uppfyllt vårt uppdrag och vi jobbar hårt på att rätta till det.

Utbetalningar

Christina konstaterade att de har sena betalningar 2015 - 2017 men att dom håller på att komma ikapp. Jordbruksverket har betalat ut 99% men har 1% kvar - vilket är 330 MKr

- Det är inte OK, säger Christina. Det är dom som väntar på flera hundra tusen och vi jobbar på det och håller på att komma i kapp. Många har fått sina pengar men inte alla.

 - Det är betesmarksstödet, miljöersättningar som är problematiskt. Det ska vara klart under v.5, säger Christina och bollar vidare till Mirja Hjers, divisionschef på Jordbruksverket för Utbetalningar som säger att alla utbetalningar SKA bara vara klart och allt ska i princip betalas ut via de system som finns och det finns inga alternativ.

Vi ska bli bäst

Thomas Carlzon, landshövding i Kalmar län ser positivt på utvecklingen av samarbetet med Jordbruksverket och lantbrukarna. Det vi har gjort i Kalmar är exceptionellt och vi vill vara en god förebild för hela landet.

- Det är lätt att slänga skit och klaga på Jordbruksverket, men det ger inget resultat. Vi vill hitta vägarna att effektivisera arbetet på riktigt och vill med det här mötet hjälpa Jordbruksverket att göra rätt och att hitta enkelheten i systemet. Jag ser en stor förändring i Jordbruksverkets attityd till arbetet och vi ser att vi kommer framåt i ”tillsammansarbetet”, säger Thomas.


LRF Sydost uppmanar Jordbruksverket att göra rent hus

Håkan Lundgren började sitt anförande med att berömma Jordbruksverket och regeringen då de har agerat snabbt och kraftfullt i torkan men han sa också att det var otroligt viktigt att Jordbruksverket gjorde ”rent hus” och såg till att inga utbetalningar låg och skvalpade.  Ett förslag är att återkrav som är flera år gamla ska sättas till 0 kr. Det är ett oerhört stort störningsmoment för jordbrukare även om det inte är så stora belopp.

Håkan kommenterade även petigheten i kontrollerna med ändringar i en tiondels hektar hit och dit. Minskas arealen så får man avdrag/sanktion. Men om det ökar så får man inte tillgodoräkna sig dem. Vi måste hitta ett enklare system.

Han belyste även sin oro kring kompensationsbidraget och hur det kommer att påverkas nästa år då, många har fått minska djurantalet för att ha foder till alla.

Något positivt är det undantag för att skörda träda som Jordbruksverket beviljade, det uppskattades verkligen. Mycket av den arealen som skör  dades 2018 kommer även att behöva användas 2019. Håkan efterlyste möjlighet att få fortsätta att skörda träda. Det är viktigt att Sverige agerar här.

Ett annat problematiskt område är IT systemet som inte fungerar vid brukarskiften.

 

Vilka frågor ställde vi och vilka svar fick vi?

Om stödet efter torkan

LRF Sydost: Varför lades det ett tak på 150 000 tak för utbetalningar? Varför användes ”de minimis”* reglerna?

Jordbruksverket: Det var EUs statsstödsregler som gjorde att vi var tvungna att ha ett tak. Vi använde oss av ”de minimis” reglerna för att kunna betala ut snabbt i december, då behövde vi inte fråga EU. * Det administrativt lättaste sättet att beakta EU:s regler om statligt stöd är att bevilja stöd enligt regeln för stöd av mindre betydelse, s.k. de minimis-stöd.

Om stöd två

LRF Sydost: Kommer ni att använda samma regler för utbetalning nummer två och när beräknas utbetalningen komma?

Jordbruksverket: För utbetalningen nummer två kommer det inte att finnas något tak då det går under ett annat regelverk. Utbetalningarna kommer att ske vid halvårsskiftet 2019.

Mats Halling från Hushållningssällskapet: Hur kan den historiska dieselförbrukningen ligga till grund för utbetalningarna i steg 2? Det är 640 MKr som ska delas ut men det blir inte rättvist. Det finns dom som köper in tjänsten för transporter, det finns skogsföretag, entreprenadföretag som använder diesel men som inte har blivit drabbade.

Jordbruksverket: Vi tittar fortfarande på olika förslag. Ett är även baserat på djurantal. Det är svårt att få det rättvist för alla.

Om djurskyddskontroller

LRF Sydost: Vet länsstyrelsen vilka lantbrukare som har problem?

Länsstyrelsen: Ja och nej, ofta har handläggarna kännedom om den gården de ska ut till, men i bland kan de komma okända gårdar.

LRF Sydost: Kan ni ta hjälp av LRF?

Länsstyrelsen: Absolut - samarbetet med LRFs djuromsorgsgrupp fungerar bra och att man tar hjälp ibland för att undvika omhändertagande.

Om afrikansk svinpest och vildsvinen

LRF Sydost: Hur arbetar Jordbruksverket för att hantera risken med att afrikansk svinpest kommer in i landet?

Jordbruksverket: -Vi är livrädda. Vi är bara en dåligt rökt korv från ett utbrott, säger Håkan Henriksson och redogjorde därefter  för Jordbruksverkets samarbete med Trafikverket och Tullverket. Nu finns affischer på tusentals rastplatser i Sverige. Samtliga färjelinjer som ankommer från söder/öster har nu försetts med information och det finns information vid alla andra gränspassager.

LRF Sydost: Hur tänker ni hantera problemen med vildsvinen? I Danmark lantbruket och jägarförbundet kommit överens om att vildsvinen ska utrotas. Men i Sverige hur ska vi göra här?

Jordbruksverket: Vi har lite olika syn på dessa djur. Det anordnas ett stort seminarier på LRF den 5 december där man kommer att diskutera reglering av stammen. Kan man jobba med fällor? Ljus förstärkare?

Ett uppföljande möte är planerat om ett år.