Äntligen, så har jaktsäsongen börjat ta fart på riktigt. Älgjakten har varit igång ett par veckor och jag vet att för många så är det älgjakten som är den stora händelsen under året. Både på ett socialt sätt men för många så finns det också en förhoppning om att kunna skjuta en riktigt stor tjur.
Även jag har hunnit med att jaga lite älg. Först en vecka uppe i Jämtlandsfällen och sedan också ett par dagar här hemma i Småland. Samma typ av jakt med ändå så olika och båda har sin charm. I Jämtland får man vyerna när man sitter och ser ut över fjällen och möjlighet till total avkoppling. Men jag måste ändå erkänna att jag tillslut blir rastlös efter att ha suttit sju timmar på samma pass under en dag. Men det är ändå avkopplingen som gör att jag jagar älg. Det är absolut inte min favoritjakt, men jag stressar ner mycket mer efter en veckas älgjakt i Jämtlandsfjällen än fyra veckors semester på sommaren. Älgjakten hemma i Småland däremot är för mig en mycket mer social och där områdena går snabbare att jaga av och man får tid till att träffa vänner och familj.

Det jag blivit glad åt under årets älgjakt är att de älgar jag har lyckats se har varit välmående och det har också varit en normalstorlek på kalvarna. Efter sommarens alarm från olika håll att älgstammen skulle må dåligt efter sommarens värme har ändå jag fått en annan bild när jag varit i skogen, och en positiv sådan! Men jag förstår också att det såklart skiljer sig lokalt.

Tyvärr hade vi endast en vuxen att skjuta hemma i jaktlaget i Småland och det enda vi såg var ko med enkelkalv och ko med dubbelkalv. Vi kunde därför inte skjuta något. Jag hade hoppats på att vi hade kunnat skjuta vår vuxna älg tidigt och att vi sedan kunde lämna älgjakten för i år och fortsätta med den jakten som i min värld är den absolut bästa — rådjursjakt med tax.

Krönika av: Carin Svensson, 
Verksamhetsutvecklare Äganderätt LRF Sydost
& Älgförvaltningsordförande