Lantbrukets klimatarbete är kanske inte alltid så tydligt även om vi själva vet att det kontinuerligt görs insatser som förbättrar. Jag tänkte här beskriva några saker som har positiva effekter på miljö och klimat.

Välj var din el kommer ifrån?

En av de första steg man kan göra är att välja vilken el man köper. Jag har sedan lång tid tillbaka köpt grön el till lantbruksverksamheten med grisproduktion som huvudnäring. Är ni osäkra på vad för el ni köper eller vilken typ av el er elleverantör säljer kan man gå in och kolla på www.smutselskollen.se.

Nerkyld gödsel blir till värme för smågrisarna

Nästa åtgärd jag har gjort är att när jag byggde om grisningsavdelningarna så gjöt jag in slang i gödselrännorna där jag nu hämtar energi till värmepumpen. Det betyder att jag kyler gödseln i gödselrännorna och varmvattnet från värmepumpen används till att värma smågrishörnorna samt ligg- och stallutrymmen till tillväxtgrisar. När man kyler gödseln når man fler positiva effekter då man minskar ammoniumavgång genom spalten upp till grisarnas miljö och vidare ut med ventilationen till atmosfären. Vi gör grisarnas miljö bättre och vi gör naturen en tjänst. Inga revolutionerande åtgärder men små steg i rätt riktning.

Tillsammans gör vi biogas 

2007 var vi några lantbrukare i närområdet som tillsammans lärde oss mer om energipotentialen i stallgödseln. Vi förstod rätt snart att biogas var en intressant utvecklingsväg, men inte för var och en för sig, utan allt eftersom kunskaperna växte så såg vi den gemensamma möjligheten som den framkomliga vägen. Efter lite olika affärsutvecklingsprojekt i bygden så hade vi olika avtal i hamn för att 2013 påbörja bygget av en samrötningsanläggning, More Biogas Småland AB, där vi våren 2014 började producera biogas av stallgödsel och matavfall.

Ett kretslopp - Stadsbussarna kör på grisskit och bananskal

Den gödsel jag producerar, ca 3500 ton, ger ca 40 000 normalkubikmeter gas för fordonsdrift. Som jämförelse så ersätter den gasvolymen 40 kubikmeter bensin/diesel, 40 000 liter. Gasen använder jag till att köra min egen bil eller så förbrukas den av länstrafikens bussar. Ofta kan frågan om hur mycket bränsle går det då åt att frakta gödsel och biogödsel mellan gård och biogasanläggning och svaret är knappt 3 %, dvs mindre än 1000 liter diesel (eftersom det inte finns några funktionella tunga lastbilar på trycksatt biogas).

Om jag tittar på mitt eget företag så förbrukar jag ca 340 000 kWh el- och dieselenergi och gödseln ger 400 000 kWh gasenergi, d.v.s. jag är energipositiv som ett enkelt gårdsavtryck.

 

Följdeffekter är att tidsåtgången som gödselomröraren behöver stå och snurra när vi sprider gödseln har minskat med mer än 90% när grisgödsel blev till biogödsel. Färskgödsel hämtas här med 12-15 dagars intervall till biogasanläggningen. Eftersom grisgödsel har en stark karaktär av att skikta sig så måste den var gång det är hämtning röras om till en homogengödselblandning. Detta gjorde jag tidigare med traktor och omrörare, den är idag ersatt med en elektrisk omrörare. Energiåtgången el är 10% av den dieselenergi som traktorn behövde för samma jobb.

Mindre växthusgaser

När vi nu inte lagrar grisgödseln utan den åker på rötning och vi får tillbaka biogödsel så minskar vi metanavgången från gödselbrunnarna med ca 6 ton per år. Metan är ju en klimatgas (om än den är grön i detta fall) som har en negativ effekt på 21 ggr koldioxid.  

Till detta så ska man lägga till att biogödseln är enkel att sprida med slangspridare och växternas möjlighet att tillgodogöra sig näringen ökar.

Enkla åtgärder

Detta är några exempel på åtgärder som är till fördel för klimat och miljö utifrån min verksamhet. Alla har inte samma möjligheter till satsningar men några saker måste vara självklara.

Miljö- och klimatsatsningar ska vara lönsamma för att de ska bli av och några enkla tips, släck lyset när du inte är i rummet, djuren måste dock ha vissa ljustider. Håll ventilationer i trim för att var effektiv med elförbrukning till fläktar, stäng av traktorn varje gång du går ut ur den. Hur ofta kommer man inte på att jag bara skulle kolla till något annat och vips har traktorn stått på tomgång i 10 minuter, till ingen nytta.      

P-G Sigfridsson, Stora Vångerslät, ledamot i LRF Sydost