Under en längre tid har de gröna näringarna fått en stämpel som en klimatförstörande verksamhet, något vi bönder har svårt att förstå. Främst har nötköttsproduktionen fått stå i skottgluggen när klimatet har diskuterats. Vi bönder ser helt klart den  klimatförändring som pågår och känner samma oro som alla andra för framtidens klimat. 

Vi är ju de första som påverkas om temperaturen stiger, regnet uteblir eller nya skadeinsekter invaderar grödor eller våra skogar. Men som uttrycket säger ibland ser man inte skogen för alla träd så hamnade köttproduktionen i fokus under ett antal års debatt i media.

De mest komiska inslagen var flygbranschen som erbjöd vegetarisk mat på flyget eller bensinbolagen som erbjöd vegetarisk korv i macken för att rädda klimatet.

Men hur blev kon och köttet den stora miljöboven i debatten?

Forskning i Sydamerika runt 1990 visade på stora utsläpp av främst gasen metan från nötkreatur, och metanet är en kraftig så kallad växthusgas. Sen kom FN:s klimatpanel IPCC med sin rapport om klimatförändringarna i augusti 2019 och myntade begreppet Bondeskam. Olika experter talade om hur klimatovänligt vårt lantbruk är och en siffra på 25 procent av alla klimatutsläpp kom från lantbruket. Lantbruket blev en miljöbov.

Men stämmer det egentligen? Vår köttproduktion ger cirka 30 procent lägre metanutsläpp än Sydamerika för vi har andra produktionsförhållanden i Sverige och de senaste åren har det även framförts i klimatdebatten att metanutsläppen har en nedbrytningstid på 10 år, medan koldioxiden från kol och olja finns kvar i över 1000 år. Bad cow!

Nu i augusti 2020 publicerade forskaren Per Frankelius på Linköpings Universitet en forskningsrapport om lantbruket och dess klimatutsläpp. Den heter "A proposal to rethink agricultute in climate calculations" och är publicerad i renommerade tidskriften Agronomy Journal.

Han kom fram till att forskarna inom IPCC har missat hela fotosyntesen när de räknade ut lantbrukets utsläpp, dvs att de gröna växterna tar upp koldioxid och tillsammans med klorofyllet och solljus omvandlar det till syre. Att forskarna missat detta beror främst på att de är fokuserade på utsläpp av växthusgaser, enligt hans forskning. Hans resultat pekar på att världens lantbruk tar upp gissningsvis 9 100 miljoner ton koldioxid genom grödorna. Det är nästan samma mängd som vi släpper ut på grund av vår odling av mat.

Ur vår synvinkel är vi inom gröna näringar helt inne på att vi måste öka vår inhemska produktion av mat för vår befolkning. Vi ligger idag på en självförsörjningsgrad på cirka 50 procent, dvs hälften av vad vi äter är importerat.

De senaste åren har självförsörjningsgraden hamnat mera i fokus, dels genom det nya säkerhetsläget i omvärlden, men även genom coronapandemin och att gränserna stängdes i ett skede.

Vi är några av de få i samhället som verkligen kan hjälpa till att lösa delar av klimatkrisen.

Vår ambition är att odla så mycket som möjligt på åkrar och i skogen för att fånga upp maximalt med koldioxid, samtidigt som vi förser vår befolkning med bra och sund mat samt den skogsråvara som kommer att vara framtidens drivmedel.

Joakim Andersson, Västerviks Kommungrupp LRF