Det här var det första webbinariet i en serie av två angående hotet från afrikansk svinpest och hade fokus på sjukdomen, historik och utveckling och hanteringen i drabbade länder. Den andra delen handlar om vad konsekvenserna kan bli om smittan når Sverige och Kalmar län och genomförs den 27 januari. Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt kommer att medverka.

Kalmars nya landshövding närvarade

Det var ca 50 deltagare som hade anslutit till Skype-mötet och  Peter Sandwall, Kalmar läns nya landshövding hälsade välkommen och inledde mötet med att berätta att - Det tog inte mer än någon vecka efter min installation då jag blev uppvaktad av LRF som påtalade hotet av det smittsamma viruset Afrikansk svinpest. 

Vad är ASP?

Helena Carlzén – Gård & Djurhälsan

Afrikansk svinpest är ett virus som är otroligt livskraftigt. Om man misstänker ASP så måste man anmäla det till sin veterinär. ASP virus dör vid pH under 4 eller över pH 13,5 och vid en temperatur av minst 60 grader i minst 30 min.

imageaz08j.png

Symptom och smittvägar

Symptom:

  • Plötslig dödlighet
  • Hög feber 40,5 - 42 grader celcius
  • Rörelsestörningar
  • Aborter
  • Andningssvårigheter
  • Blå missfärgning på huden
  • Kräkningar och diarré
  • Blödningar från tryne, mun och ändtarm

Bland  vildsvin så är det viktigt att vi rapporterar kadaver som träffas på i markerna till rapporteravilt.sva.se

Smittvägar:

imagekz11n.png

Smittan sprids direkt mellan djur men den största risken för smittspridning i Sverige är indirekt genom människor (skor och utrustning), transporter och redskap och genom matavfall. Viruset överlever 1,5 år i blod, fyra veckor i stallmiljö och 11 dygn i gödsel. Viruset överlever i 16 dygn i rumstempererat kött, 150 dygn i kylt kött, 140 dygn i saltat eller torkat kött och flera år i frysta köttprodukter.

Det finns också en direkt smittväg mellan djur.

Erfarenheter från andra länder

Lotta Berg, länsveterinär Skåne

Lotta var med på en ASP resa till Tallin i Estland 2019. Estland fick in ASP på vildsvin 2014 och det är spritt i hela landet. 2014 var vildsvinsstammen 2014 mer än 30 svin per 1000 ha. De vill ha ner stammen till mindre än 1.5 svin per 1000 ha. De såg framförallt utbrott bland tamgrisar under sommarmånaderna och de trodde att det berodde på att det var mycket aktivitet på gårdarna och i skogen med många kontakter däremellan.

Smittan kom från den sydöstra delen av Estland och de påstår att det är en tydlig koppling mellan när tamgrisbesättningar drabbas och hur ASP har påträffats bland vildsvin i närområdet.

Tamgrisproducenterna fick krav på att ha staket runt om anläggningarna, att inte ha grisar utomhus, att inte fodra med färskt foder och att ha slussar, samt att ha kontroll av veterinär 2-3 ggr per år. Många små besättningar klarade inte av att ställa om och fick lägga ner. I Estland har de gjort informationskampanjer mot jägare, allmänheten och tamgrisbesättningar.

Nuvarande modell för bekämpning av ASP

Fredrik Zethraeus och Fredrik Holm, Svenska Jägareförbundet
Det finns ca 20-30 svin per 1000 ha i södra Sverige. I Kalmar skjuts det 1,76 svin per 100 ha.

imagekx5gk.png

Vad kan vi göra för att förebygga att smittan kommer in?

Helene Lantz, LRF

Arbetsgivare och markägare har ett stort ansvar att informera de som arbetar, jaktgäster m.fl. om riskerna med ASP och vikten av att inte slänga matrester i naturen som kan leda till att vi får ett utbrott av viruset. Vi har bra och tydliga regler i Sverige. Alla som producerar foder till livsmedelsproducerande djur, även hästar, ska anmäla sitt företag och registreras till länsstyrelsen. Det finns tydlig information på Jordbruksverkets hemsida.

Så här ser reglerna ut för foderplatser

Jesper Einarsson, Svenska Jägareförbundet 

  • Den som säljer foder måste vara registrerad foderföretagare.
  • Risken för biologisk, kemisk eller fysisk kontaminering ska vara så låg som möjligt. Fodret ska bytas ut ofta och får inte vara mögligt. Detta innebär att utfodring direkt på marken i högsta grad är olämpligt och om det förekommer skall det vara i sådana mäångder att fodret äts upp omedelbart och att rester av förorenat och mögligt foder omhändertas.
  • Vid utfodring av hela lass (rovor, betor etc.) anses men behöva registrera sig så möjlig kontroll kan utföras.

Vad kan jag göra som grisproducent?

Helena Carlzén, Gård & Djurhälsan

  • Utfodra INTE med matrester
  • Upprätthåll ett gott smittskydd
    • ASP förhindras genom ”vanliga” smittskyddsrutiner
    • Smittsäkrad besättning – en särskild modul håller på att tas fram för ASP
  • Hjälp till att sprida information till allmänheten
  • Anmäl omedelbart misstanke om ASP hos tamgrisar till veterinär
  • Anmäl till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) om du hittar ett självdött vildsvin rapporteravilt.sva.se

Hur kan man förebygga?

Gunilla E Johansson, länsstyrelsen Kalmar län

  • Rapportera – se ovan
  • Sophantera
  • Informera
    • Rastplatser
    • Naturområden
    • Turistanläggningar, campingar mm.

Vad händer inom de olika myndigheterna just nu?

imageqk1eb.png

Del 2 i webbinariet om ASP

Nästa möte kommer att bygga på ett scenario på att ASP har kommit in till Kalmarområdet och vad som händer då. Anmäl dig redan idag på länsstyrelsens hemsida den 27 januari mellan kl.10.00 och 12.00.