Utredning om stärkt äganderätt

Sexton politiker var på plats för att få ta del av experter och förtroendevalda. Rubriken på mötet var ”Kan skogsutredningen hjälpa eller stjälpa det enskilda skogsbruket”.

Gunnar Lidén från LRF Skogsägarna berättar om själva skogsutredningen och påminde om att egentligen heter den ”Utredning om stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen”

- Utredningens syfte är att värna och stärka den privata äganderätten till skogen genom att stärka rättssäkerheten för markägare och företag samt att förslagen ska sammantaget främja en växande skogsnäring och hållbar skoglig tillväxt och säkerställa tillgång till nationell biomassa från den svenska skogen, berättade Gunnar.

- Nu blev det ju inte riktigt det som utredningen fokuserade på, så därför är det nu viktigt hur vi tar vara på situationen politiskt. Det är viktigt att miljömålen och produktionsmålen för skogen, som idag är oförenliga, blir möjliga att förena, fortsatte han.

Verkligheten ur ett Sydsvenskt perspektiv

För att sätta bilden av hur verkligheten ser ut för Sydsvenska skogsägare för politikerna målade fyra skogsägare upp sin bild. Först ut var Mats-Ola Persson, kommungruppsordförande Skåne. – Det är bra med riskspridning för en långsiktig hållbarhet. De ekonomiska värdena har ökat, men även de mjuka värdena som rekreation, jakt och turism. Jag hoppas på att den nionde generationen här på gården ska kunna ta över med förtroende och tillit.  

Marit Bohlin, LRF Ungdomen Östergötland, blivande skogsägare berättade följande: - Jag satte min första planta när jag var fyra år. Min mor äger skogen och nu så planerar jag och mina systrar hur vi ska fortsätta. För att kunna fortsätta driva skogsgården så behöver vi långsiktiga spelregler. Vi behöver gjuta mod i nästa generationens skogsägare. Vi skapar naturvård idag som vi kommer att se resultat av om 40–50 år. Den natur vi ser idag är resultat av ett skogsbruk som startades 40–50 år sedan och då fanns det helt andra förutsättningar och riktlinjer än vad vi har idag.

Simon Jonegård, skogsansvarig regionstyrelsen LRF Jönköpings län. - Jag har fått ”hjälp” med att planera avverkningen av Gudrun, Per och granbarkborren. Jag blev lite knäckt men kunde också konstatera att asparna stod kvar och att granarna låg ner. Lövskog har en nyckelroll i anpassningen till ett förändrat klimat. Viltstammarna är det största hotet mot den biologiska mångfalden i skogen och vi måste sänka dem. Jag har på frivillig basis bildat ett biotopskyddsområde och slutit ett naturvårdsavtal i områden med höga naturvärden. Jag är väldigt stolt över dessa och vill vårda dem.

Avslutningsvis gav Anette Giselsson, skogsansvarig regionstyrelsen LRF Sydost sin bild. - Möjligheten att bruka skogen och att kunna få en inkomst av det är viktigt för samhället, för skatteintäkter och exportintäkter. Men det är också viktigt för landsbygden, för att man ska kunna bo här och ha en inkomst hela året. Vill man ha en levande landsbygd i hela Sverige? Om vi är många skogsägare som gör lite olika så är det stor sannolikhet att det blir stor variation och stor mångfald.

Sexton riksdagspolitiker

Det var sexton riksdagspolitiker med på den digitala träffen. Flera av dem skogsägare och LRF medlemmar. Peter Helander, C sitter själv med och förhandlar i skogsutredningen och bekräftade tydligt att han kommer att verka för att värna om och stärka den privata äganderätten. Han ser framför sig att i juni ska en politisk överenskommelse vara avklarad och därefter skrivs en proposition som ska beslutas om i riksdagen. Samtidigt pågår en parallell budgetprocess.

- Skogsstyrelsen har kommit med 88 förslag på hur vi kan öka produktionen i skogen, då kan vi inte sätta begränsningar av rätten att bruka sin skog, säger Peter Helander, C.

Magnus Oscarsson, KD ställde frågan om innehållet i utredningen skapade mer byråkrati och administration för skogsägaren? Där var svaret enkelt för Mats-Ola Persson.

- Ja, två timmar i skogen skapar fyra timmar administration. Man måste vara ute i skogen för att kunna se och känna hur man ska ta hand om den.

Monica Haider, S tog ett paraplyperspektiv på processen och sa att - Det vi vet med säkerhet är att allt som står i utredningen kommer inte bli verklighet, nu är det viktigt att fokusera på vilka delar som kommer att bli verklighet. Vi som skogsägare ska få bestämma över vår egen skog.

Monica sa också att LRF hade klargjort sitt budskap tydligt och att det inte fanns några tveksamheter.

 

Några avslutande ord

Ann Marke, LRF Skåne - Skogen i södra Sverige ur ett samhällsperspektiv. 

Vi behöver producera mera virke och göra det på ett hållbart sätt. I Södra Sverige är landskapet mer skötselkrävande och skogsbruket ofta kopplat till lantbruk med livsmedelsproduktion.

Jonas Edlund, LRF Östergötland - Kraften i 60 000 privata skogsägare

Förr i tiden så var det inte samma regler som idag. Min far fick till och med diplom för att han högg ner ett jättefint bestånd som idag skulle klassats som biotopskyddsområde. Produktionsmål och miljömål ska förstärka varandra - då når vi flera mål samtidigt. Vad driver myndigheterna för strategi nu och vad kommer det att ha för konsekvenser? Ge oss långsiktiga regler att följa.                                                           

Anders Friberg, LRF Jönköpings län - Hur kan vi göra naturvården lönsam?

Det finns en misstänksamhet gentemot myndigheterna. Har vi en fin del av skogen så berättar vi inte om det för vi är rädda att bli av med bestämmanderätten över den. Vi är stolta över våra höga naturvärden. Vem sköter naturvården bäst över tid? Ge oss ersättning för naturvård så ska vi med glädje göra det. Jag saknar förtroendet för oss skogsägare.

 

Våra budskap

  • Avsättningar ska bygga på frivillighet från markägaren sida. Använd statliga resurser för att gynna natur-och kulturvårdsinriktad skötsel i stället för till formellt skydd.
  • 60 000 privata skogsägare i sydöstra Sverige skapar mångfald i våra skogar. Lita på skogsägarnas förmåga och vilja att kombinera produktion och miljömål.
  • Sverige behöver en jämförbar mätmetod för naturvård och avsättningar med övriga EU.

 

Jeannette Blackert, LRF Östergötland

Hans Ramel, LRF Skåne

Anders Friberg, LRF Jönköpings län

Roger Gustafsson, LRF Sydost