I huvudsak härrör de ökade utsläppen av klimatgaser men också annat som påverkar miljön från sånt vi grävt upp ur marken på olika djup och i form av olika kolföreningar. Dessa kolföreningar har vi sedan gjort bränsle, kläder, bilar, bärkassar och mat av bland annat. Alla dessa kolföreningar har bundits in ur atmosfären för olika länge sedan. Nu frigörs de åter dit för att sedermera hamna i ett nytt träd, ett gräs, en blågrön alg, vidare i ett hus eller bro, kanske en ko och en människa.

De gamla ”svarta” kolföreningarna som vi tar upp som kol, gas och olja ur marken och havets djup har under ett par hundra år gjort att mänskligheten ökat i antal från 2 miljarder till 7. Det har också möjliggjorts genom att vi omvandlat de meterdjupa matjordslager som de betande djuren skapat på prärierna till vegetabilier vi kan äta eller ge till djur som vi sköter om på andra platser för att de ska ge oss mat.

Kolet som legat länge i marken fossilt ökar på halten av växthusgaser i atmosfären. Maten som det pratas mycket om gör det i den mån den produceras genom avskogning som i Amazonas eller utarmning av jorden som i Mellan Västern, annars inte då kolet ingår i en cykel.

Nu börjar det bli bekymmer även om vi inte beaktar klimatproblematiken. De fossila källorna till kol börjar bli mer svåråtkomliga, några få nya har tillfälligt gjort ett hack i den kurvan, och på många håll i världen har faktiskt matjorden utarmats.

Klimatmötet kommer att fastslå att vi behöver konsumera mindre. Självklart måste vi minska vårt uttag ur kolbanken, men det finns ju en kolfabrik som arbetar varje dag. Fotosyntesen. Vi behöver öka kolets kretslopp och minska kolets enkelresa från jorden och haven till atmosfären. Vi har potential att reversera halterna av klimatgaser med aktivt brukande.

Med fotosyntesen kan vi bygga upp kolbanken i matjorden och t ex Indonesien och Brasiliens skogar igen och samtidigt producera det mesta av det som oljan gett oss. De goda exemplen är många. Vi behöver stora ytor, klok vattenhushållning och bra infrastruktur. Sverige har stora ytor, bra tillgång till vatten och skaplig infrastruktur.  

Den här regeringen med såväl industri- som miljöintresse borde kunna ta stora steg i riktning till den biobaserade samhällsekonomin. Bönder och skogsägares möjlighet att bruka sina resurser på bästa sätt är en av de viktigaste förutsättningarna för det. 330 000 privata skogsägare som alla gör lite olika, i frihet under ansvar garanterar samtidigt en mångfald i skogen.

Nästa vecka är det inte bara klimatmöte i Paris, det är också möte med landsbygdsministern i Karlstad om det Nationella Skogsprogrammet. Båda de mötena behöver förstå de möjligheter som ligger i att göra mera av fotosyntesen. Att bygga på de nya ”gröna” kolföreningarna. Så klarar vi ekonomin, miljön/klimatet, och behoven för snart 9 miljarder människor.

Vi behöver hylla den hållbara och uppbyggande konsumtionen, därför föreslår jag att vi istället för Black Friday utlyser fredagen före första advent till Green Friday.

Patrik Ohlsson, ordförande LRF Värmland