Jag besökte finalen av Årets Kock tillsammans med Clarie Emilsson och väldigt många andra. Läktare, ljus och ljud som på en konsert. Storbildsskärmar. Högt tempo. Kaboom. Men här också för näsan och gommen.

Många andra ord var det, som jag knappt förstår, men som låter väldigt bra. Kanske smakar de också gott för ögat och gommen och andra delar av sinneskroppen. Vad sägs om följande: Fänkålspollen, Vinägerpulver, Rökt vitvinsskum, Tuschlav, Rostad hällefond.

Åtta väldigt begåvade människor som på rad och på tid skapar konst för sinnena och kroppen med råvaror från svenska bönder och skogar, och nordliga vatten. Är detta viktigt för Sveriges bönder? Är det viktigt för LRF? Är det medlemsnytta att jag är där? Att vi är där?

När LRF Värmland var värd för semifinalen i Karlstad i höstas besökte nära tusen matentusiaster evenemanget och fick träffa och lyssna på en rad Värmländska bönder, smaka och uppleva deras produkter. Årets Kock 2015 Thomas Sjögren lagade mat i vår monter på deras råvaror. Folk smakade, mumlade, kommenterade och fick med sig en större förståelse för det fina vi producerar, vad det går att göra med produkterna och vilka bönderna bakom är. Att vi gör gott. Såklart att det är bra! Att det skapar positiv uppmärksamhet, värde och affärer.

Där, i Karlstad, var det mycket Hedemoratupp från si och så, skocka från här och havre från där. Råvaror med identitet och proviniens, historia och ursprung, hur och var och av vem.

Som vi har tjatat om det. Om bonden och hans råvara. Pratade med konferenciererna Dahlbom och Skogström om det. På bara några år har det gått från att vara helt ointressant till att vara väldigt viktigt för kockarna. I bara några år har LRF varit med som sponsor och samarbetspartner till evenemanget. Dessa år har vårt fokus varit bonden och hans råvara. Igår mycket från LRF Trädgårds medlemmar. Potatisprovning. Äppelmustprovning. Morotsprovning. 50 nyanser av orange. Kockarna engagerade. Börjar fatta. Att det är viktigt var och hur grejer är producerade. För att det smakar olika om moroten är producerad där du står eller trehundra meter österut på nästa skifte, eller i nästa socken.

Jag satt på middagen tillsammans med vd på Livsmedelsföretagen. Det är inte självklart en enkel utmaning att lösa specialefterfrågan med specialproduktion och speciallogistik. Det kostar. Javisst! Men det går också att ta betalt. Nu går det att ta betalt. Betalt för mer än köttklump och blandsylt och mjölig eller fast på tiokilospåse. Betalt för värden bara vi kan skapa.

Men också viktigt att Lasse från Huddinge och Andreas från Gunnarskog och fler Arla bönder där och i det sammanhanget får prata om de stora flödena och det viktiga huret. Vad det gör för skillnad att mjölken i miljontals paket varje dag är svensk. Och osten.

På min andra sida vd för SLA. Vi pratade den inte så enkla frågan om det gröna näringslivets möjligheter att hjälpa till i den stora integrationsutmaningen. Här finns möjligheter och stora utmaningar. Att prata mer om. Bra! – Vi hörs!

Många möten. Nya bokade. Visitkort utbytta. Bra dag för Värmlands och Sveriges bönder. Nu dags fundera på hur vi blir rock n´roll på samma sätt som kockarna lyckats. Att uppfinna yrket och branschen igen, till en annan status.

Patrik Ohlsson
Ordförande LRF Värmland