Att skapa värde för kunden det är det som gör att man kan tjäna pengar. Man kan göra allt rätt på sin lilla del av marknaden och med sin lilla del av produktfloran och tjäna bra med pengar även på en annars stor och bred marknad.

Ett intressant exempel jag sett vad gäller mejerivaror var det lilla gårdsmejeriet i England som hade producerat bägaren med yoghurt vi fick på Ryanairs flyg från Västerås till London för några år sedan. Nischprodukt till nischkund som bär ut i hela världen, eller i alla fall Europa. Att vara först i sitt segment är också en bra start. Är man tvåa måste marknaden bli tillräckligt stor för att man ska få plats eller helt enkelt vara mycket bättre.

När Wermlands Mejeriet startade för två år sedan var medvetenheten om den dåliga lönsamheten hos bönderna stor, där fanns mycket sympati att vinna och därmed intresse för ett mejeri som betalade bättre till sina leverantörer. Intresset för lokal mat och konsumenters medvetenhet om att deras val har betydelse för allt från miljö via djuromsorg till ett attraktivt landskap att bo i och besöka hade också blivit bättre.

Mejerimarknaden är extremt mångfacetterad, men också volatil. Att två lokala mejerier i Värmland tillsammans lyckats ta halva marknaden för grädde och dryckesmjölk måste vara unikt. Världsmarknaden för mjölk påverkas dock föga av ett par små mejerier i Nysäter och Glava men dessa påverkas starkt av om det regnar eller är torka på Nya Zeeland eller om det är en livsmedelsskandal i Kina eller om det plötsligt är brist på smör i världen även om de inte producerar smör eller mjölkpulver själva.

Priset på mjölk till de flesta bönder bestäms tyvärr i väldigt liten omfattning av efterfrågan på ett fläckigt enliterspaket mellanmjölk eller ett med ansiktet på en ko som heter Tilda. Den mesta mjölken som de värmländska 90-talet gårdarna levererar blir till helt andra produkter och med en konkurrens av varor från hela världen men också av en efterfrågan från hela världen. Smör, ost och mjölkpulver är globala handelsvaror där förändringar i utbud och efterfrågan till följd av väder, skandaler och trendväxlingar nån annan stans i världen än i Palmviken i Arvika eller Guttane i Säffle får direkt betydelse för priset till gårdarna i Gunnarskog och Frykerud och Väse.

På ett år har världsmarknaden för mjölk ändrats radikalt och leverantörerna till de större svenska mejerierna får idag 38 % mer betalt för konventionell mjölk än för ett år sedan. Fortfarande är det så att svenska bönder har högre kostnader än sina kollegor i omvärlden och därmed sämre lönsamhet och sämre möjligheter att utveckla sina företag. Det måste åtgärdas om svensk mjölk ska ta marknadsandelar och produktionen öka. Det är också så att när världen efterfrågar mera smör så innebär inte det automatiskt att det går att ta bättre betalt för en liter röd mjölk med en ko som heter Tilda på paketet. Det lilla mejeriet med det lilla sortimentet på den lilla marknaden får svårt att konkurrera med priset på bondens råvara.

Det är tråkigt att Arvikabygdens Mejeri tvingas lägga ner, men det är väldigt glädjande att alla mjölkbönder får bättre betalt än de fått under flera år och det är en jävla tur att ARLA är tvungna att ta emot den mjölk deras medlemmar vill leverera, även den andel av medlemmens produktion som under en period sålts på annat sätt. Det är roligt att familjerna Blakstad och Aronius vågade och faktiskt lyckades ganska bra trots allt, även om det inte riktigt lyfte. De har lärt sig massor genom att pröva sina vingar. Kanske ska de flyga åt ett lite annat håll bara, när vingarna fått torka och bär igen.

Varför inte en drickyoghurtautomat på Värmlandstrafiks alla fordon.

”Arvikabygdens kor tar dig både dit och hem. Biogas och yoghurt - Energi för dig och bussen - Från kons landskap, genom kons landskap.” Om inte det är värde för kunden då vet inte jag. Häpp!

Patrik Ohlsson
Ordförande LRF Värmland, 055414900@telia.com