Ryggmärgsmässigt kände jag att det faktiskt i allra högsta grad är det fortfarande. Men hennes syn på mat och det arbete som högst påtagligt pågick utanför hennes fönster präglades nog av den underförstådda logiken; ”Jordbruk? Vad är det bra för? Mat finns det ju i Prästbols handel.”

Det mesta av det vi konsumerar är identitets och historielöst. Var varan kommer ifrån och hur den hamnade i affären funderar vi inte så mycket på. Under en lång följd av år har det också varit så med mat. Skådespelerskans ord är ett av alla uttryck för det.

Senaste tiden ser vi fler och fler tecken på ett annat intresse för matens ursprung och hur den blivit till. Den fantastiska utveckling som exv REKO-ringarna haft är ett exempel. Från bondens hand till den som ska äta maten. Allt är dock inte helt färdigtänkt när man tar beslut om att välja och att välja bort. Som den bekante som för att han inte vill bidra till antibiotikaproblematiken och resursförbrukningen istället för svenskt nötkött väljer halloumiburgare. Halloumi. Från torra Cypern. Där förbrukningen av antibiotika är över trettio gånger högre per producerad enhet än i Sverige, ett Sverige där mycket av vatten- och markresurserna inte skulle producera mat om vi inte hade hjälp av djur.

Mat upplevs med våra sinnen och förstås sensoriskt snarare än intellektuellt. Jordbruk, såväl odling som djurhållning gör sig bra på bild. Bilder väcker känslor. Känslan är ofta viktigare i våra ”rationella” val som konsumenter än fakta.

Inför den största mathögtiden under året, julen, vädjar butikernas annonser och hyllor till våra reptilhjärnor inför de sekundsnabba beslut vi fattar när vi handlar. Media, inte minst sociala media, förser oss också med snuttifierade budskap i ambition att forma våra tankar. Reptilhjärnorna understödjs av de attityder vi präglat dem med under längre tid. Indoktrinering i värsta fall.

Under flera decennier berättade vi om boxstorlekar i kvadratcentimeter och djurvälfärd i andra siffror utan större framgång. När vi började prata om knorrar och halm så hände saker med konsumenternas förståelse. Intellekt är mer än intelligens. Förståelse är mer än fakta.

Svenskt lantbruk har mycket bra att berätta om maten och hur den hamnar i butiken. Det mesta som gör vår produktion unik beskrivs tydligast med siffror och fakta. Det är ett handikapp när vi vill bemöta det vi tycker är osant i debatten.

En höst som denna där skördeförhållandena gör att två tredjedelar av brödsäden inte går att baka bröd av beskriver tydligt vilket värde det är att vi har djur som kan förädla det vi själva inte kan äta, med det är svårt att få förståelse för när det finns så mycket bröd i affären.

Lagom till den stora grisköttsfesten kommer en serie tv-program som vill belysa produktion och konsumtion av kött. Det vi vet säkert är att maten kommer att diskuteras både högt och lågt. I den mån det går att få debatten att vara faktabaserad har svensk mat allt att vinna. Låt oss hjälpas åt med det. Låt oss också berätta att, som i LRFs kampanj, ”Jag bryr mig”, låt oss sätta känsla på faktan och verkligheten.

Patrik Ohlsson
Ordförande LRF Värmland, 055414900@telia.com