Med dagens modeller och trender utvecklas Värmland och särskilt västra Värmland till en nationell skräpyta. Behöver det vara så? Hur sätta fart på tillväxten i Eda, Arvika, Årjäng, Säffle och vad är jord- och skogsbrukets roll i detta sammanhang var frågor som avhandlades under kvällens föreläsning.

Stefans forskning och föreläsning bygger på att Sveriges hållbarhetspolitik styrs av logik som ej förstår hållbarhet. Kombinerade politik- och marknadsmisslyckanden i vår politik för hållbar utveckling har lett till den utveckling vi ser idag. Hade dessa fungerat hade landsbygd, lantbruk, skogsbruk och mjölkproduktion varit ekonomiska vinnare, därmed också västra Värmland och dess kommuner. Kan vi utveckla affärsmodeller där jord- och skogsbrukets värden tas ner i företagens resultaträkningar stärks västra Värmlands bidrag till BNP med ca 8,8 miljarder vilket, enligt Stefans beräkningar, skulle ge underlag för 1200 miljoner mer i skatt till dessa kommuner och 600 miljoner mer till landstinget. Detta tack vare att det sätts pris på de ekosystemtjänster dessa kommuner levererar, något som, enligt riksdagens tagna miljömål, ska göras från 2018.  Detta ger också underlag för 10 000 fler jobb och 20 000 fler boende i västra Värmland. Därför anser Stefan att det är avgörande för både Värmlands jord- och skogsbruk och hela Värmlands gröna tillväxt att vi har bra analysmetoder som gör det möjligt att överföra de samhällsekonomiska mervärden som ligger i vår produktion av ekosystemtjänster om 20–40 miljarder kronor per år till stärkt lönsamhet i alla våra företag.

Hållbarhetsanalyser som inte håller

Stefan Hellstrand har under lång tid kritiserat de modeller som används för att analysera jord- och skogsbrukets värden i ett hållbarhetsperspektiv.  I en debattartikel publicerad i Land lantbruk 2 april 2015, med rubriken ”Hållbarhetsanalysen håller inte” riktar han skarp kritikmot   Naturvårdsverkets rapport 6653 och det kapitel som hanterar maten. Kapitlet är skrivet av Hedenus, Bryngelsson, Wirsenius och Larsson, samtliga tillhörande avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers tekniska högskola. Stefan skriver vidare:

Såvitt mig är bekant har ingen av författarna professionell kompetens inom lantbruksvetenskap, idisslarproduktion, biologi och ekologi, tillämpad miljöanalys, systemekologi. Det tycks som att deras mening är att fysisk resursteori är en lämplig utgångspunkt för att förstå jordbrukssystem och deras bidrag till ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Det är ett djärvt antagande. Fysisk resursteori tillhör ingenjörsvetenskaperna som ger excellent kompetens om döda, tekniska system. När livet, bios, kommer in som en avgörande systemkaraktär, ger ingenjörsvetenskaperna ej annat än amatörkompetens om berörda system. Den vetenskapliga risk man tar när man flyttar metoder utvecklade för att förstå döda, tekniska system, till system där livet, bios, står i centrum borde vara uppenbar. Det är detta som Hedenus med flera gör. Ytterst handlar det om att en ångmaskins energiomsättning fysiologiskt ej kan jämställas med en människas.”

Hur fel det kan bli med dagens analysmetoder visade Stefan genom att presentera resultatet från Aktuell Hållbarhets miljörank av Sveriges 290 kommuner. I en statistisk analys visade det sig att med logiken i den miljörank Aktuell Hållbarhet utfört, kan man förvänta sig att den miljöbästa kommunen har 230 555 invånare och den miljösämsta 1 573 invånare.

Lägg en köttbit på grillen utan klimatångest

Stefans kritik har lett till att forskare som står bakom tanken att lantbrukets djur är ett hot mot klimat, folkhälsa och havens förorening, vägrar ställa upp när Stefan medverkar i olika sammanhang. Det är forskare som vill införa årliga miljöskatter på lantbrukets djur med flera tusentals kronor utan att i kalkylen ta med de positiva hållbarhetsvärden nötköttsproduktion levererar. Enligt Stefans beräkningar är exempelvis en ko klimatneutral genom att den ej ger en ökad mängd växthusgaser i atmosfären. Stefan menar också att miljöskatter på våra lantbruksdjur hotar Sveriges nationella oberoende för utan lantbrukets idisslare kan vi inte försörja Sveriges befolkning med mat om eller när det säkerhetspolitiska läget skärps.  Av Stefans forskning och vetenskapliga studier kan man dra slutsatsen att alla köttätare varken behöver ha dåligt samvete eller känna klimatångest över att lägga en rejäl köttbit på grillen inför stundande grillsäsong förutsatt att den är producerad i Sverige.

Skogens värde

Stefan kom i sitt anförande också in på den för hela Värmland så viktiga skogsnäringen. Enligt hans beräkningar binder Värmlands skogar, via fotosyntesen, årligen cirka 12 miljoner ton koldioxid i produktionen av vedfiber. Värmland är därför redan nu klimatnegativt. Tyvärr ignoreras de affärsmöjligheter detta ger hela näringslivet eftersom det sätt man gör klimaträkenskaper, från länet till FN-nivå, blundar för den viktiga post som skogarnas fotosyntes utgör.I verkligheten är skog som avverkas en fortsatt kolsänka genom att produkter som utvinns ur skogsråvaran kan säljas som bland annat möbler och trähus till Kina. Därmed kan vi samtidigt i samma produkt till Kina sälja möbler/papper, fortsatta kolsänkor (varje kg trästol binder nära 2 kg koldioxid), och energi när uttjänta stolar/virke/papper går in i kraftvärmeproduktion. Det samhällsekonomiska värdet av de värmländska skogarnas inbindning av koldioxid är 18–40 miljarder kr/år.

Modern form av Bagggböleri?

Slutsatsen av Stefans anförande blir att om vi ska få en ljus, grön framtid i Värmland, är det viktigt att nå ut med förståelsen om de stora värden som jord- och skogsbruket levererar så att dessa företag får nytta av tjänsterna. Genom att rätt mäta jord­ och skogsbrukets ekosystemtjänster har vi dessutom möjligheten att lösa en stor del av samhällets miljöproblem. Landet Sverige måste ta ansvar för sin hållbarhetsfaktura och betala dem som levererar landets ekologiska hållbarhetsbas. I annat fall riskerar vi att få en modern version av Baggböleri där landsbygdens resurser utnyttjas utan att någon betalar för dem. Stefan avslutar sitt anförande med konstaterandet att det är för hela landet viktiga överlevnadsfrågor som ligger bortom parti- och blockpolitik.

Lisbeth Karlsson, lisbeth.folsbyn@gmail.com