Åsa Odell hälsade alla välkomman och sedan drog LRFs Anders Källström en summering av torksommaren 2018 där ca 10 miljarder är förlorade i skördebortfall och 25 000 ha skog har brunnit upp till ett värde av ca 1 miljard kr och fortfarande fattas det foder till djuren under vintern.

Därefter Ingela Stenson, omvärldsanalytikern som under sin tid som marknadschef på Svensk mjölk var med och lade grunden för caffelattetrenden i Sverige. Vilket också ledde till att fler kvinnor som tidigare ratat mjölk började konsumera igen fast på ett annat sätt. Vem bestämmer egentligen vad vi äter och hur skapar man en trend?

Processen började med att utbilda Baristor i en fullutrustad buss som körde land och rike runt i noga väl utvalda städer med egna tidningar där det skulle få stor uppmärksamhet och publicitet med de emotionella värdena i fokus, dricka latte är mysigt, trendigt, vardagslyx, nytt och innovativt. Dom lyckades. På fem år var caffelatte det mest beställda kaffet på barer och caféer.

Ingela fick en fråga av en konsument som löd så här: Om kött inte är bra för mig, inte för djuret och inte för klimatet, varför ska jag då äta kött?

Här måste det finnas ett enkelt svar så varje köttätare med och eller utan klimatångest har argumenten för ”Därför äter jag kött”. Gärna med emotionella berättelser som ger aha-upplevelser. Löser vi detta så är det en bra början till skapandet av en ny köttrend som jag hoppas att Ingela kommer att hjälpa oss med framledes.

Theres Strand från Svenska köttföretagen gick igenom handlingsplanen 2016-2030 för ökad produktion för Gris, Nöt och Lamm och av de 57 delmål och 199 åtgärder som beslutades göras före årsskiftet 2018 återstod inte många. Vi fick också diskutera kring etapp 2 och 3 i grupp vars förslag togs med till handlingarna.

Samtal runt bordet om ett studiebesök som ägt rum hos en köttproducent i USA där djuren stod som packade sillar och matades med en majsfoderstat med fett från det närliggande slakteriet och dess enda mål var att få fram en kanonfin kvalité på biffen till de stora massorna både i och utanför USA. Samtidigt gick trenden på Manhattans restauranger mot att de med stolthet visar upp en bild på lantbrukaren och vart gården ligger där de tar sitt kött ifrån.

Jag ställde frågan till en representant från Food Service varför det är så svårt att få restaurangerna i Sverige att köpa svenskt kött och svaret var helt klart att kvalitén är för ojämn, de vet aldrig vad de får och vågar därför inte chansa. Gästerna frågar också sällan vart köttet kommer ifrån och det tror han beror på att när de går ut är dom lediga och de gör det för att slappna av och ha trevlig och då kommer det inte det svenska i första hand. Samtidigt är han övertygad om att det går att få en förändring, men då måste vi producera den kvalitén krögarna vill ha och slakterierna vara bättre på att plocka ut den.

Nu behöver vi skapa nya trender och sprida våra egna sanningar och kommunicera ut argumenten på alla fördelar med att äta kött.

Monica Thörner
Styrelseledamot LRF Värmland, monica.thorner@gmail.com