Den stora skillnaden ligger i ägarstyrningen där många ägare/medlemmar ska komma överens om målet med det gemensamma företaget samtidigt som man har egna företag som är kunder eller leverantörer till samma företag. Kooperation där ägarna är bönder använder med fördel detta i marknadsföringen.

Gå gärna in på länken https://svenskkooperation.se/ och bli inspirerad av vad som händer inom svensk kooperation. 

I Finland har man föreningar vilka är huvudägare till bolag på börsen t ex Atria. Framgången med Metsä Group banade väg. Huruvida det generellt är bra för medlemmen med börsnoterat bolag eller inte är svårbedömt. Problemet som många föreningar har, oavsett hur man anskaffar kapital, är om den enskilde medlemmen har förtroende för att den styrelse man, (oftast) via representanter, valt sätter strategier som är en spegling av ändamålet i stadgarna. Strategier som sedan bryts ner till mål och handlingsplaner som den operativa ledningen får ansvaret för.

I Östafrika arbetar We Effect med olika mindre kooperationer t ex i syfte att finansiera företag, ordna boende och förbättra villkoren för kaffeodlare. Intressant också att höra om kor som mjölkar 3 liter om dagen men där lite mer foder ger 15 liter och försäljning av överskott. Stor del av befolkningen har endast pengar för dagen.

Det har blivit trendigt att arbeta i ett kooperativ, troligtvis beror det på vilket kooperativ, men anställda vill känna att de gör mer nytta än avkastning till en aktieägare. Ett exempel på en ekonomisk förening är Geektown (”Nördstad”) som har en fiktiv VD: Berta och där kunder, anställda och leverantörer är invånare i staden. De sysslar med kommunikation. Det blev ekonomisk förening inte aktiebolag av ekonomiska skäl, men kommer att fortsätta att vara det för det känns helt rätt i tiden - varför ändra företagsform när det fungerar så bra?

Anna Ramebäck
Styrelseledamot LRF Värmland och deltagare under veckans Kooperativt forum på Sånga-Säby 8-9 januari, anna.rameback@icloud.com