Expropriationslagen förändrades till det bättre 2010. Därmed inte sagt att berörda markägare tycker att den är perfekt. Samtal och mail visar med tydlighet att dels ersättningens storlek och dels hur arbetet utförs väcker känslor. Många vänder sig emot att det är engångsersättningar för all framtid. 

Bredband har på många håll vållat stora bekymmer där avtal inte varit påskrivna innan grävning och sen har inte återställning skett som det ska. 

En del elnätsägare talar om att de ska bli fossilfria men hur går det ihop när de väljer luftledning genom skog? Skog som behövs för virke, energi och kläder. Och kalgatorna har ju en tendens att bli bredare och bredare. Myndighetssverige behöver ta ett rejält ansvar för en bättre tingens ordning. 

Vi på landsbygden behöver ju god infrastruktur. Vi vill ha bra bredband och att kraftledningar förläggs som markkabel. Vägar och järnvägar är värre att få sträckningar på som blir bra för alla. 

Den gånga hösten har vi sett förskräckliga exempel på sönderkörningar av okunniga entreprenörer och uppdragsgivare som inte fattar att skadorna kommer att ta åratal att läka. Pågående markanvändning skall inte försvåras och skador ska återställas. Entreprenörerna har ofta dålig kunskap om EU-ersättningar. Så var tydlig med att de ska stå för ersättning om mark tas ur produktion, om än bara en växtodlingssäsong. Kontakta gärna Länsstyrelsen i förebyggande syfte. 

Dräneringar ska lagas. Jordbruksverket har utmärkta råd och anvisningar. Jag anser att man ska ha minst fem år på sig att klaga på felaktiga lagningar av dräneringar. Nätägaren ska stå för kostnaden för frigrävning av kabel om du behöver dränera. 

Självklart är det skillnad när det ska byggas en ny väg eller om ett bredband ska dras. Men mycket är lika. Större projekt tar tid och kan bli ett hinder för företaget innan slutgiltigt beslut tas. Här är formaliaprocessen betydande med informations- och samrådsmöten. De är en viktigt del i påverkansarbetet. 

Det är lättare att påverka om man kan hålla ihop i bygden. Det finns en hel del kunskap i medlemsleden, bland förtroendevalda och hos oss tjänstemän. Den kunskapen ska nyttjas. Så kontakta någon av oss i personalen om du har funderingar. 

Vad man ska ha betalt för en regional elnätskabel till exempel? Nätägarna har sin uppfattning och markägaren en. Är man flera berörda är det lättare förhandla. Det är djungelns lag som råder. Meddela nätägaren att du vill ha ersättning för ett ombud som hjälper dig med förhandlingarna om ersättning. 

Lantmäteriet beslutar om ersättning, om inte parterna är överens, men även om ledningsrätt. Beslutet är överklagningsbart. 

Det är inte fel att ha koll på kungörelserna i tidningen! Där får man reda på mycket om vad som är på gång. 

Det finns lite att tänka på: 

  • Dokumentera före, under och efter arbetet. Foto, film, drönare och anteckningar.
  • Jordbruksverkets anvisningar för dräneringslagning är utmärkta!
  • Det finns inga avtal med LRF även om det hävdas ibland.
  • Var tydlig med att markpackning förstör för lång tid och kräv skyddsåtgärder och eller att arbetet skjuts upp tills förhållandena är bättre.
  • Alv och matjord ska inte blandas.
  • Inga muntliga överenskommelser.
  • Större skördeskador bör värderas av kunnig oberoende part.
  • Avtalade arbetsområdens bredd och körvägar gäller. Inget vinglande inte!
  • Ett bra avtal kan ibland vara bättre än en hög intrångsersättning!

Birgit Jönsson
Verksamhetsutvecklare LRF Västra Sverige, birgit.jonsson@lrf.se