– Jag har bland annat arbetat på Mellanskog och som pensionär har jag också arbetat med brandfältet i Västmanland, säger Bengt, som i början av 2000-talet också var en av dem som såg över virkesmätningslagen.

– Virkesmätningen är väldigt viktig både för säljaren av virket och för köparen. Det är viktigt att all mätning går till på samma sätt och det skulle jag säga att det gör i dag, säger Bengt.

Utvecklingen har gått framåt. 2019 startade Biometria, en organisation som i dag har 800 anställda och mäter 80 miljoner kubikmeter virke per år.

– Digitaliseringen driver på virkesmätningen och många har investerat i kameror som mäter virket. Bilderna skickas till någon av de tre mätstationerna i Jönköping, Sundsvall eller Östersund, och virket får inte lastas av förrän bilderna är av godkänd kvalitet. Timmer mäts än så länge på traditionellt sätt, men även där går tekniken framåt.

– På en del håll investeras det i dag i skiktröntgen av timret där man då kan följa trädets väg. Det blir som ett fingeravtryck av sågade trävaror, säger Bengt. För att kunna säkerställa att virket blir rätt mätt görs både en utrusningskontroll och kompetenskontroll av de som mäter virket. Dessutom tas stickprov på stockar och travar, 100 000 stockar tas ut för kontroll och 20 000 travar massaved tas ut och mäts av erfarna virkesmätare.

– Som skogsägare kan man begära kontrollmätning av virket, det tillåts en avvikelse på någon procent. För virke som fjärrmäts via fotografering kan kontrollmätning begäras inom 45 dagar från mätdatum. Innan man begär kontrollmätning ska man diskutera vilka regler som gäller med sin skogsinspektor, säger Bengt. Bengt uppmanar också alla skogsägare att se hur en virkesmätning går till i praktiken.

– Alla skogsägare bör någon gång följa med virkesbilen till industrin för att på plats se hur mottagning och mätning går till i praktiken, säger Bengt Algotsson.

Clara Hyltbäck
Kommunikatör LRF Västra Sverige, clara.hyltback@lrf.se