”Ett skifte till 100 % vegankost skulle få bort 16 års utsläpp av CO2.” Ja, vad ska vi egentligen äta i framtiden?

LRF Halland, Västra Götaland och Värmland deltog genom Emma Fransson på Livsmedelsdagarna 2021 som gick av stapeln 20–22 oktober i Tylösand. Matproduktionens globala påverkan på miljön är en utmaning, och det kommer från två olika håll. Dels ifrån samtal och föreläsningar under Livsmedelsdagarna, dels genom de nya Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) där fokus nu ligger på att hitta vägar till miljövänliga livsmedelssystem 2022. ”Att förändra kosten genom att minska på köttet är vägen framåt”, citat från ett av Nordiska Näringsrekommendationernas tidigare möten i år. Vad kan egentligen detta komma att innebära för jordbruk med djurhållning i Sverige?

De Nordiska Näringsrekommendationerna förnyas var åttonde år. Just nu pågår arbetet att uppdatera de livsmedelsbaserade kostriktlinjerna, denna gång kommer integrering av miljömässig hållbarhet att implementeras. I skrivande stund är arbetet i full gång med att sammanställa evidens för att kunna implementera hållbarhet i dessa kostrekommendationer, som sätter agendan inte minst för våra nationella skol-, äldrevårds- och sjukhuskök.

NNR använder sig av vetenskapliga rapporter om miljö och hållbarhet ifrån Chatham House i London. Dessa representeras av forskare som i egna artiklar skriver om att det globala matsystemet och det intensifierade jordbruket som de största faktorerna till förlust av biodiversitet. Den negativa påverkan som djurhållning har på biologisk mångfald, markanvändning och miljö nämns också i artiklarna, tillsammans med anförandet att ”ett skifte till 100 % vegankost skulle få bort 16 års utsläpp av CO2”. Är det detta som ska implementeras i våra framtida svenska kostråd i stället för att fokusera på vilka livsmedel och näringsämnen som är bra att äta för vår hälsa?

Under Livsmedelsdagarna 2021 var rubriken ”Rebuild better – för en hållbar framtid”. Här diskuterades under tre dagar hur aktörer inom den svenska matbranschen ska arbeta tillsammans för hållbart producerade livsmedel. LRFs vice ordförande Åsa Odell fanns på plats och deltog i en paneldebatt tillsammans med representanter från Lidl och Scan. Tre aktörer som var överens om att det hänt mycket med matsystemet de senaste åren, om att bättre marginaler i primärproduktionen behövs och att de svenska bönderna har för dålig lönsamhet. Alla aktörer i den svenska matproduktionen måste hjälpas åt för att bygga hållbarhet i den svenska matkedjan, och en tydlig inriktning fanns - att öka den svenska försörjningskapaciteten med ökad svensk matproduktion.

Vad är det egentligen för mat vi ska producera i framtiden då? Med tanke på ett globalt icke-köttperspektiv ifrån NNR till svenska mataktörer från Livsmedelsdagarna som är överens om att vi måste samarbeta för att öka den svenska produktionen? Det är svårt att säga exakt vad de nya Näringsrekommendationerna kommer att resultera i 2022, men det finns en tydlig trend - som lyder att kött är dåligt för miljön. Självklart måste miljömässig hållbarhet implementeras i matens kretslopp, från produktionen till avfall. Men det är viktigt att förstå att primärproduktionen i Sverige inte ser ut som i andra länder. Det globala perspektivet kan slå hårt mot svenska köttbönder, som är bra på det de gör och bidrar med bra, hälsosam mat och ekosystemtjänster vi alla i Sverige gynnas av. Hur skulle det se ut i vår natur och på våra marker om vi endast skulle producera vegetariska alternativ?

Hela LRF med medlemmar måste samlas kring frågan och vrida, vända och diskutera för att ha en chans att påverka hur vi vill att vår svenska kött- och matproduktion ska se ut i framtiden! För vad vill vi i Sverige äta och bedriva för jordbruk i framtiden, som gynnar både vår hälsa och miljö?


Om du vill veta mer om de Nordiska Näringsrekommendationerna och Livsmedelsdagarna:  Nordic Nutrition Recommendations 2022 - Helsedirektoratet>>
Livsmedelsdagarna - Livsmedel i fokus>>

 

Emma Fransson
Verksamhetsutvecklare