De gröna näringarna är motorn för fler jobb och ökad tillväxt i hela landet. En miljon kronor i ökad omsättning i ett livsmedelsproducerande jordbruksföretag ger 2,51 nya jobb. Motsvarande siffra för hela det svenska näringslivet är 1,42 nya jobb.

Ungefär hälften av Sveriges skogar ägs av 320 000 familjeskogsbrukare, alla med olika arbetssätt. Det bidrar positivt till att skapa mångfald i skogarna och ett aktivt skogsbruk. Till 2032 beräknas familjeskogsbruket kunna binda in 220 miljoner ton koldioxid i sina växande skogar, vilket är mer än vad Sveriges alla transporter beräknas släppa ut under samma tidsperiod. Samtidigt kan förnybara produkter från familjeskogsbrukets skogar ersätta fossila varor motsvarande 252 miljoner ton koldioxid till 2032. Det svenska familjeskogsbruket bidrar med dubbel miljönytta.

Förutsättningarna för att öka produktionen av livsmedel och hållbart producerad skogsråvara i Sverige är goda. Vi har marken, vi har kunnandet, och vi kommer trots förändrat klimat även framöver ha goda förutsättningar att odla och producera på våra breddgrader. Vi har en möjlighet att möta både våra egna och världens behov av hållbart producerad mat och förnybara material.

Bra vägar är en politiskt avgörande förutsättning för att medverka till det gröna näringslivets konkurrenskraft.

I förslaget till nationell infrastrukturplan som presenterades nyligen framgår att tillståndet på det statliga vägnätet under en längre tid gradvis har försämrats, och att med de resurser som nu finns kommer nedbrytningstakten att bli högre än åtgärdstakten. Under 2020-talet kommer vägarnas tillstånd att försämras snabbare än vad Trafikverket kan återställa.

Särskilt allvarlig är utvecklingen på de vägar som är lågtrafikerade, alltså på landsbygden. Här säger Trafikverket att det kommer att ske en snabbare tillståndsförsämring med ökad risk för ”tillfälliga restriktioner”. 

Mer än hälften av alla lågtrafikerade vägar är daterade före 1950. De är inte byggda för dagens trafik och blir allt sämre. Budgeten för lågtrafikerade statliga vägar har gång på gång prioriterats bort och i stället prioriteras vägar där många färdas. Möjligheten att transportera varor är viktig för utvecklingen av det gröna näringslivet och för utbytet mellan stad och land.

Underhållsskulden för det statliga vägnätet är idag 23 miljarder kronor och kommer att öka till 2030 om inte mer medel avsätts. Den nuvarande infrastrukturplanen innebär sämre vägar och sänkta hastigheter. Det behövs ytterligare medel i budgeten till vägunderhåll för att ta igen underhållsskulden och förbättra vägnätet i hela Sverige.

Det är en av tolv prioriterade frågor i LRF valpraktika för politiker inför valet 11 september som vi nu tillsammans medlemmar, kommungrupper, regionstyrelser och anställda ser till att sätta högt på agendan i valrörelsen i Västsverige.

Läs mer på https://www.lrf.se/politikochpaverkan/val-2022/ 

Robert Larsson
Regionchef