Evolution, istider, ökenutbredning, klimat och klimatförändringar, stormar och bränder har givit oss de skogar vi har idag i världen. De flesta skogarna har också starkt påverkats av människan under årtusenden. Till och med Amazonas är i stor utsträckning format av människors aktiviteter, svedjande, plantering och gynnande av de arter man haft nytta av.

I Sverige har svedjebruk, gruvnäringens behov av kol och industrialiseringen format skogen. Hur stort är ett hygge? Ja så stort som ett huggarlag klarade av att på vintern köra till flottleden eller så stort som krävdes för att anlägga de milor en eller par kolare klarade att sköta.

Industrins behov var under 1900-talet den viktigaste faktorn bakom danandet av skogen i Sverige under den perioden. Mycket virke rationellt till industrin skapade jobb och byggde vårt lands välstånd. Lövsly sprutades bort med hormoslyr och skogsägare fick vite om man hade för få granar etablerade på sin mark. Det är dessa skogar som nu är i tur att avverka.

De senaste trettio åren har miljömålen ansetts lika viktiga som produktionsmålen. Genom att ge skogsägarna frihet under ansvar har många av den tidigare politikens negativa effekter för miljöaspekterna av skogsbruket tagit en bättre riktning. De skogar som står i tur att avverka om trettio till femtio år kommer att ha en rikare mångfald. Många av de indikatorer som berättar om förutsättningarna för detta har en tydligt positiv trend. Mängden död ved ökar i skogen. Det är viktigt för många bland annat svampar, lavar och insekter vilket i sin tur är viktigt för många fåglar. Andelen lövträd i skogen ökar, också det viktigt för många andra arter. Det finns åtta miljoner fler häckande par fåglar i våra skogar nu jämfört med för några decennier sedan.

Statens vilja att skydda skog från den brukare som danat den och detta med tvång har dock fortsatt. Trots hot om vite eller till och med konfiskation av din förvärvskälla och förmögenhet om du som skogsägare gynnat annat än gran och därmed utvecklat naturvärden har detta alltså ändå skett. Kanske för att ingen har större glädje av varierade skogar än skogsägaren själv.

Under hösten genomförde LRF en enkät bland medlemmar kring viljan att låta naturvärden utvecklas i sin skog beroende på om man känner sig säker på att få ersättning om det är så att marken bedöms värd att skydda formellt av staten och om det i så fall skulle ske frivilligt eller tvångsmässigt. 8 av 10 skogsägare skulle gärna utveckla naturvärden i skog om de visste att de garanteras ersättning för sin skog och att de inte kan berövas den mot sin vilja.

https://www.lrf.se/om-lrf/press/pressmeddelanden/2021/8-av-10-skogsagare-vill-frivilligt-oka-naturvardena-i-sin-skog/

https://www.lrf.se/globalassets/dokument/politik--paverkan/skog/lrf_skydd_av_skog_rapport_final.pdf

https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/skyddad-natur/aktuellt/frivillighet-som-grund-vid-formellt-skydd-av-skog/

Vad är viktigast för dig? En god virkesfångst, en bra harjakt, stora gamla träd att skogsbada i på din egen mark? LRF jobbar för att alla olika skogsägarintressen ska ha sin plats och vara möjliga att utveckla affärer kring, med industrin eller staten eller besökare som kunder.

Riksdagen har under våren fattat beslut i riktning med detta. Ju fortare våra myndigheter börjar tillämpa det vi från LRF benämner Frivillig grund desto fortare kommer skogsägare öka sina ansträngningar kring naturvårdsåtgärder i skogen. Så danar vi framtidens skogar. Så skapar vi förutsättningar för att all skog som avverkas i framtiden kommer att innehålla höga naturvärden, alltså även den skog som inte tas ur produktion av ekosystemtjänsten virke. Alla vinner.

Patrik Ohlsson
Ordförande LRF Värmland


LRF förslår en ny modell för skydd av skog

https://www.lrf.se/mitt-lrf/nyheter/riks/2021/10/lrf-foreslar-en-ny-modell-for-skydd-av-skog/