Det är inte ovanligt att man tror att alla ledningar grävs ner. Skillnad mellan luftledning och kabel kallar en del semantik. Inte ens statsministern har koll.

De stora genomgående ledningarna, 220 kV men framför allt 400 kV ägs av Svenska Kraftnät som är ett vinstdrivande statligt affärsverk. Generaldirektör är Lotta Medelius-Bredhe och ordförande är överdirektören i Trafikverket Bo Netz.

Regeringen styr SvK genom de så kallade regleringsbreven. De är offentlig handling.

Elnätet

Transmissionsnätet, eller som det ibland sägs stamnätet, består av cirka 16 000 km kraftledningar, drygt 175 transformator- och kopplingsstationer samt utlandsförbindelser med både växel- och likström. Med några få undantag är allt luftledningar med växelström. Likström i kabel är det mellan Värnamo och Hurva i Skåne. Omformarstationerna mellan lik-och växelström fungerade inte och det tog ca fyra år innan de var i gång. ABB framförde tidigt att kompetensen inte fanns hos det upphandlande bolaget. Det som skulle spara lite pengar blev Ebberöds bank. Därtill menar kunnigt folk att det byggdes med för låg kapacitet. Visserligen blev det mer överföring mellan elområde tre och fyra men inte alls så mycket som behövs i dagsläget och i framtiden. Men som en på ABB i Karlskrona sa så går det att lägga kabel på andra sidan vägen, ja i vägområdet.

Det är ett några stora aktörer i regionnätet, Vattenfall, E-On och Ellevio. Sen finns det antal mindre regionala nätföretag som elföreningar och kommunala bolag. De distribuerar och transformerar tom 130 kV.

Det lokala nätet distribuerar elen ut till hushållen. I regel spänning upp till ca 20 kV. Nätägare är ofta samma som regionnäten.

Svenska Kraftnät tar ut kapacitetsavgifter för passagerna, vid prisskillnad, mellan elområdena. EU:s elmarknadsförordning bestämmer hur kapacitetsavgifterna används.

Därtill finns transmissionsavgiften som består av en effektavgift och en energiavgift. Effektavgiften täcker drift, underhåll, avskrivningar och kapitalkostnader för transmissionsnätet. Energiavgiften täcker kostnaderna för överföringsförluster i transmissionsnätet.

Det produceras mest el norrut men förbrukas mest i syd. I vart fall tills de stora satsningarna norröver tar hand om Norrlands elproduktion. Det finns brister i kapaciteten i transmissions-nätet. Min personliga åsikt är att SvK så att säga inte sett runt kröken. Med sitt stora motstånd mot marksnål teknik och likströmskablar har motsättningarna hos markägare men även kommuner blivit stort när man vill dra nya luftledningar. Sjökabel runt södra Sverige är fullt möjlig, inte billigt men inga förbannade markägare. Till skillnad mot markkabel är det mil emellan skarvarna.

När det gäller tillstånd, koncession, för transmissionsnätet är det regeringen som har sista ordet. I Småland valde regeringen att köra över sin egen expertmyndighet, Energimarknads-inspektionen. Övriga koncessionsbeslut kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen.

Elområden

Norra Europa är indelat i elområden. Upprinnelsen får väl sägas vara 2006 när Danmark anmälde Svenska Kraftnät till EU-kommissionen för att ha begränsat exporten.

Energimarknadsinspektion får väl sägas ha den mest objektiva bilden av vad som hände:

I sin anmälan protesterade Dansk Energi mot att Svenska Kraftnät periodvis begränsat exporten av el till Danmark. Begränsningarna hade Svenska Kraftnät bland annat gjort under kalla vinterdagar då det svenska stamnätet inte räckte till för att transportera el från norra till södra Sverige och vidare till de europeiska länder som är anslutna till södra Sverige. Att begränsa exporten var ett sätt att undvika elbrist i landets södra delar. EU-kommissionen krävde under våren 2010 att Svenska Kraftnät måste hantera överföringsbegränsningar i det svenska stamnätet på ett annat sätt för att inte diskriminera användare i andra delar av Europa. Det resulterade i att Svenska Kraftnät den 1 november 2011 delade in Sverige i fyra elområden.

Flaskhalsar och problem

Det talas mycket om flaskhalsen mellan område tre och fyra men mer sällan om problemen mellan tvåan och trean. Varför inte offensiv satsning på sjökablar?

Tyskland har stora förändringar i sitt elsystem och brist på naturgas från Ryssland av kända skäl. Så de har stort importbehov som trissar upp priserna även i Sverige.

Frankrike har under längre tid haft hållbarhetsproblem med sina reaktorer och därtill i sommar inte kunnat kyla ordentligt.

Vi har inte brist på energi i Sverige, vi har brist på överföringskapacitet till södra Sverige. Effekt och energi är inte samma sak!

Här finns mer info:

https://ei.se/konsument/el/sa-har-fungerar-elmarknaden/elomrade

https://ei.se/

https://www.statnett.no/

https://www.svk.se/

https://app.electricitymaps.com/map

https://www.nyteknik.se/energi/professor-karnkraften-blir-allt-mindre-planerbar-7036301

Birgit Jönsson