Mer mjölk i tankarna har pågått i tre år, och när det startade 2012 var målet att mjölkinvägningen i Norrbotten och Västerbotten inte skulle ha sjunkit till 2014, och att den ska ha ökat år 2020. Bakgrunden var bl a Norrmejeriers expansion i Burträsk och satsningen på ökad produktion och export av Västerbottens-osten. Mer råvara behövs alltså.

Rådgivning

Projektet, som huvudsakligen bekostats via EU-medel, Norrmejerier och Växa har erbjudit framför allt subventionerade rådgivningssamtal. LRF Västerbotten och LRF Norrbotten har haft en företrädare i styrgruppen. Sedan projektstarten har dock avräkningspriset sjunkit rejält.

- Man kan ju önska att priset skulle stabilisera sig på en högre nivå, men det är svårt att se i det korta perspektivet. Det man då kan göra är att jobba med kostnaderna på den egna gården och där tror jag vår rådgivningsmodell är ett bra sätt att komma framåt, säger Lars Ericson (bilden).
Projektet har haft rådgivning då gårdens ekonomi och produktion satts under lupp, över 100 sådana har genomförts. Sedan har över 50 samtal som tar ett större grepp om framtiden också gjorts.

"Försöker finslipa"


Ko-Olles lantbruk i Tvårålund, har varit både demonstrationsgård i projektet, men även haft rådgivning.
- Man försöker ju hela tiden finslipa. Ett konkret resultat av rådgivningen var att vi en period hade en kamera mot foderbordet för att se att det verkligen fanns fri tillgång till foder hela tiden, berättar Olof Nilsson.

Förutom rådgivningen har projektet tagit fram investeringskalkyler för typgårdar i olika storlek - ju större besättning desto bättre möjlighet att få lönsamhet visar de. Dessutom fältvandringar, kurser och träffar med finansiärer.

Nådde då projektet sitt mål att ha oförändrad volym 2014? Ja, i runda tal. Den sammanlagda invägningen i Norrbotten och Västerbotten minskade med 400 kilo, eller 0,2 procent. Invägningen i Västerbotten har under 2012-2014 ökat, medan Norrbotten tappat.