– Det stora intresset visar på en stark oro. Det blir allt svårare för jord- och skogsägarna att bruka sin mark, i takt med ett ökat tryck från det allmänna att få använda deras mark, säger Ida Nyberg, LRFs äganderättsexpert i norra Sverige.

Kostnader läggs på markägare

LRF noterar att stat och kommuner i växande omfattning lägger kostnaderna för åtgärder som kommer andra till del, t ex åtgärder för ökat skydd av vatten, på markägarna. Dit hör även intrång i äganderätten för fler naturreservat eller utökade strandskydd som försvårar för jord- och skogsbruket.

Men det handlar inte bara om ersättning för intrång, utan också om att medlemmarna vill fortsätta att vårda och värna de miljöer som de under generationer skapat, och inte lämna över till andra att bestämma hur den ska skötas.

Växande okunskap

– Trycket från allmänheten och politiker om att bestämma över hur andras mark ska brukas växer i takt med urbaniseringen. Det finns i dag en stor okunskap om på vilket hänsynsfullt sätt dagens jord- och skogsbruk faktiskt bedrivs, säger Carl von der Esch, äganderättsexpert, LRF.

Tio tjänstemän jobbar heltid

LRF har därför förstärkt arbetet inom äganderätt, med fem nya tjänster runt om i landet. Sammanlagt tio tjänstemän jobbar heltid med frågor som rör äganderätt, som vattenfrågor, allemansrätt, skoterkörning, renbete, ridning, biotopskydd, naturturism, ledningsrätt med mera.

– Vår uppgift är att stötta medlemmarna i regionala frågor och att arbeta för förändringar på nationell nivå, berättar Ida Nyberg, som är stationerad i Umeå.

Experterna från LRF är nu på turné och på tisdag kväll är det dags att träffa markägare i Västerbotten.