TV-bilderna på de upprörande djurtransporterna till Turkiet känns fjärran i hagarna i byn Vallen, drygt tre mil från Skellefteå, där svarta och röda angus betar stillsamt; kor, kalvar och avelstjurar, sida vid sida. 29-åriga Andras Bergmark, som driver den KRAV-märkta släktgården som sjätte generationen, närmar sig djuren sakta, talar lugnt och kliar en av mastodont-tjurarna medan ögonblicket förevigas på bild.
– Arbetet med djuren måste få ta tid, istället får man jaga minuter på maskiner och annat, säger han.

Är med på alla kalvningar

Under en tremånaders-period har han jour för att kunna vara med på alla kalvningar. Något som har betalat sig i såväl räddade liv som pengar. Djuren föds upp långsamt, och får förutom gräs bara mineraltillskott och salt, vilket förbättrar köttkvaliteten.
Den fina djurhållningen är en av framgångsfaktorerna för gården, som lade om från mjölk- till nötköttsproduktion 2008.
– Jag har faktiskt tre olika familjer som kunder som tidigare var vegetarianer. Men efter att de sett vår djurhållning återgick de till att äta kött, och köper från oss, berättar Andreas, som ändå gärna vill göra ytterligare ansträngningar för djuren genom att korta transporterna.
I dag skickas de till slakt i Luleå, 16 mil bort, och även om allt fungerar mycket bra med det, håller Andreas tummarna för att det nya slakteriet i Burträsk, 2 mil bort, ska bli KRAV-godkänt.

Fick hjälp av LRF

Det var efter att ha fått hjälp av LRFs tidigare företagsutvecklingsprojekt Grön Framtidsgård som Andreas 2012 satsade på försäljning av köttlådor till privatkunder. Större delen av den årliga produktionen på cirka nio ton kött levereras fram till dörren, av Andreas själv, som har en skåpbil med både kyl- och frysmöjligheter.

- Efter ett och halvt år slog vi i taket på vad vi kunde sälja. Nu planerar jag för en utbyggnad till våren, i första hand att öka från i dag 40-talet dikor till 60-65. Dels behöver vi mer kött för att möta efterfrågan, dels behöver vi fler djur för att klara kraven på djurtäthet i kompensationsstödet, berättar han.

Miljötänkande

Parallellt har gården investerat i nya miljövänligare och effektivare maskiner, brunnen är täckt och släpper ut lite ammoniak, och urinen myllas ner i jorden för mindre avdunstning och lukt. Drömmen är att skaffa solcells-anläggning och klara elförsörjningen till kylar och frysar själv, liksom att få inreda en riktig gårdsbutik.
Andreas, som driver företaget på egen hand, med viss hjälp från föräldrarna, är glad och stolt över den uppmärksamhet som företaget rönt i bygden, och det stöd han får från byborna för att han håller markerna och strandlinjen öppen. Nu är företaget också LRF Västerbottens kandidat till det nationella priset Årets nötköttsföretag.
– En överraskning och otroligt hedrande! Att lilla Bergmark gård från Vallen får vara med bland de stora företagen är verkligen roligt!


Fakta Bergmark gård

Brukad areal: 224 hektar
Antal skiften: 137
Omsättning 2015: 2,2 miljoner kronor
Antal dikor: 40
Kalvar och ungdjur: 85
Antal avelstjurar: 3